Åter hos Michel Prunier & Fille

Ett av de trevligaste besöken hos en vinproducent som jag upplevt skedde hos Michel Prunier med familj i byn Auxey-Duresses för några år sedan. Därför var det dit vi först styrde kosan efter utcheckning från hotellet i Beaune. Efter att ha passerat mer namnkunniga byar som Pommard, Volnay & Meursault, så kommer man till Auxey-Duresses, och mitt i byn håller Michel Prunier till. Vi var ganska tidiga och hade inte hunnit boka in besöket, så när jag knackade på så var bara madame Prunier på plats, och hon var dessutom barnvakt åt barnbarnet, som sov. Vi kom överens om att jag skulle återkomma om en halvtimme, så skulle det vara fler familjemedlemmar ansluta som kunde erbjuda vinprovning och försäljning.

På denna halvtimme lyckades vi klämma in ett spontanbesök i Meursault som refereras i nästa inlägg. Väl tillbaka hos familjen Prunier fick vi komma ner i den lilla källaren under köket och smaka på allt som såg intressant ut. Min vana trogen så koncentrerade jag mig på de röda vinerna, och provade i tur och ordning Hautes Cotes de Beaune, Auxey-Duresses Village, Auxey-Duresses 1:er Cru och Auxey-Duresses Clos du Val 1:er Cru. Allt smakade bra, och det personliga mottagandet och gästfriheten gör åtminstone mig extra köpsugen. Det blev två blandade lådor med godsaker från denna sympatiska kvalitetsproducent. När vi packade in lådorna i bilen kom dessutom vår värdinna springande med en bonusflaska i avskedsgåva. Hit kommer jag definitivt tillbaka.

Corton Grand Cru i Beaune

Efter ytterligare några timmars körning på behagligt tomma franska autoroute anländer vi under sen-eftermiddagen till Beaune. Detta blir mitt fjärde besök i bourgognevinernas Mecca, så nu börjar man känna sig lite hemmastadd. Jag ville genast ge mig av på upptäcksfärd i gränderna, men familjen krävde ett svalkande dopp i hotell-poolen först. Det var faktiskt inte så dumt i den drygt 30-gradiga hettan.

Det innebar dock att det mesta hade hunnit stänga när vi promenerade innanför ringmuren. Patriarches souvenirbutik mitt emot Hotel Dieu är dock pålitlig, med öppettider fram till kl 19 även på en söndag. Där smet jag in och hittade ett par intressanta Beaune Premier Cru som får följa med hem.

Middagen intogs på restaurang Grillandines uteservering, där det faktiskt var nästan för varmt, trots skugga. Det blev en klassisk bourgogne-meny med escargots, coq au vin och en avslutande ostbricka. Efter ett glas rosé som aperitif slog vi på stort och beställde in en 1996 Louis Latour Corton Grand Cru till maten. Genast dukades de fina vinglasen fram. Doften är ljuvlig. Näsan möter härliga hallon, uppbackat av lite lätt multnande höstlöv. I munnen fortsätter den röda frukten att dominera. Syror och tanniner har smält samman i en mjuk balans som smeker gommen. Avslutningen bjuder på en lite jordig beska som ger ytterligare karaktär åt vinet, och matchar maten väl. Det är helt enkelt ett stort vin som lever upp till förväntningarna. Vive la France!

Lunch i Ribeauville

Nu är vi äntligen på väg söderut mot Languedoc. Första dygnet tillbringades på tyska autobahn, och med VM-fotboll på storbildsskärm i Bad Homburg. Näringsintaget bestod i korv, schnitzel och öl, så inte mycket att skriva om i vinväg.

Strax före lunch passerar vi franska gränsen vid Strasbourg, och kör söderut genom Alsace, mot Colmar. Vid tidigare Frankrike-resor med bil så har vi satsat på Champagne som första anhalt, och därmed helt missat Alsace, så detta är premiärbesöket. Jag börjar se de små byarna rada upp som ett pärlband utefter sluttningarna till höger om motorvägen, och innan vi kommer till Colmar svänger vi av mot Ribeauville. Vi hittar parkering vid parken nära centrum i den lilla byn, och börjar se oss om efter ett lämpligt lunchställe. Med tre hungriga barn och en hungrig hustru i släptåg så gäller det att agera fort. Vi hamnar på Auberge Au Zahnacker, med koppling till kooperativet Cave de Ribeauville.

Här serveras en gudomlig Salade du Chef med alla ingredienser man kan tänka sig, inklusive foie gras, ute på terrassen. Måltiden ackompagneras av ett ihärdigt klapprande läte, som visar sig komma från storken, som huserar på restaurangens tak. Till detta dricker jag kooperativets Pinot Gris, med hustrun fastnar för Gewurtztraminer. Båda välsmakande, men vi kan inte dricka några större mängder, då ytterligare bilkörning väntar. Ungarna äter med god aptit, och konstaterar världsvant att maten är godare i Frankrike än Tyskland. Vi kan bara hålla med och njuta.

Efter maten visar det sig alla vinförsäljningsställen i byn ha stängt för långlunch, och barnens minimala tålamod i värmen gör att vi kör vidare utan en enda flaska Alsace-vin i bagaget. Det betyder bara att jag måste komma tillbaka snart igen, för detta vindistrikt gav verkligen mersmak. Men nu väntar nästa anhalt, Beaune och Bourgogne.....

Kunglig bourgogne

Den 15 juni släpptes 2002 Louis Jadot Pommard Les Epenot Premier Cru i Systembolagets så kallade vinkällarbutiker. Detta är också det vin som kungen bjöd på under en ganska uppmärksammad bröllopsmiddag nyligen. Då blir man ju lite nyfiken, och vill gärna ha tag på åtminstone en flaska med kunglig glans. Sagt och gjort, jag surfar ut på Systembolagets hemsida, och ser till min glädje att det finns 35 flaskor kvar i Malmö, och 7 i Göteborg. Däremot så är det slutsålt på Regeringsgatan. Nästa morgon stegar jag in på mitt lokala bolag för att beställa upp en av dyrgriparna från t.ex. överflödet i Malmö. Döm då om min förvåning när jag får beskedet att dessa viner endast får säljas i vinkällarbutik, och kan därmed inte beställas till ett vanligt systembolag. Vilket larv! Så kan man väl inte agera som monopolist? Det innebär ju att man måste bo i någon av storstadsregionerna för att få tillgång till det statliga monopolets verkliga dyrgripar, i den så kallade T7-kategorin. Jag trodde i min enfald att allt gick att beställa till vilken butik som helst.

Men skam den som ger sig. Efter rådslag med personalen, som blev utsatta för min upprördhet, så lade vi en beställning direkt mot importören istället, för det gick an. Dessutom lyckades det, för några dagar senare fick jag ett SMS som aviserade flaskans ankomst. Denna kommer nu att avnjutas någon gång i höst till en måltid som kräver det där lite rojalistiskt extra.

Finare Vinare har givetvis redan hunnit prova hos importören, och det verkar ju onekligen som om kungen har god smak när det gäller viner.

Rea på Systembolaget

Det händer ju att Systembolaget rear ut flaskor i utgående sortiment, men jag brukar vara dålig på att hålla koll på detta. De alltid läsvärda bloggkollegorna på Billigt Vin gjorde mig dock uppmärksam på att två av mina favoriter från februaris "vårsläpp" nu har blivit prissänkta. Jag talar om 2008 Pedroncelli Russian River Pinot Noir, som numera kostar 96 kr istället för 120 kr, samt 2007 Wintrange Felsberg Riesling som har gått från 83 kr till 66 kr. Jag tyckte bägge vinerna var bra och prisvärda till ordinarie priser, så nu är de verkligen rena fynden. Jag har redan fyllt på i min källarskrubb, så nu är det fritt fram för er. Några flaskor finns kvar.

Vinprovning på Smådalarö Gård

Ryktet om min entusiasm för goda viner har nu spritt sig även på arbetsplatsen, och det finns nog t.o.m. en och annan kollega som följer denna blogg. Därför blev jag ombedd att ordna en liten informell vinprovning i samband med en ledningsgruppskonferens på Smådalarö Gård. Det är ju ett hedersuppdrag som man gärna åtar sig. Restaurangens vinlista, 23 sidor lång, gick att ladda ner på hemsidan, och sedan var det bara att börja planera. Dessa 23 sidor var en riktigt inspirerande läsning med ett antal lite udda godbitar.

Efter lite funderande, och konsultation med restaurangens sommelier, beslöt jag mig för följande upplägg: Vi provar i samband med middagen, och radar upp två viner per rätt, som givetvis skall passa till maten, men gärna får uppvisa lite intressanta kontraster också. Ett vin i varje par skall vara något enklare, medan det andra skall ha en exklusivare prägel. Vi provar halvblint, dvs. jag beskriver först vinerna, och sedan får deltagarna gissa vilket vin som är i vilket glas. Sedan var det bara att skrida till verket.

Första paret ut blev en mousserande fördrink innan middagen:

NV Bocchoris Brut Nature, Penedes, Spanien

NV Pierre Peters Cuvée de Réserve Blanc de Blanc, Champagne, Frankrike

Detta var nog den svåraste gissningstävlingen under hela kvällen. Cavan var riktigt bra, snustorr, med hög syra och bra grapefruktbett. Champagne var lite fylligare, med ett bredare smakregister. Förutom citrus, så fick man också lite äppeltoner och en viss diskret brödighet. Bocchoris importeras av Vinovativa och finns i beställningssortimentet för 97 kr. Pierre Peters finns i standardsortimentet för 265 kr.

Andra paret skulle matcha förrätten, som bestod av en gul gazpacho serverad med Salma-lax:

2008 Nathalie & Gilles Fèvre Chablis Village, Bourgogne, Frankrike

2007 Georg Breuer Berg Rottland Riesling, Rheingau, Tyskland

Här blev gissningen betydligt enklare. Breuers Berg Rottland levererade fin persikofrukt, mineraler och en gnutta petroleum, men jag saknade faktiskt de knivskarpa syrorna som man brukar finna i en bra Rheingau-riesling. Då var Fèvres Chablis betydligt krispigare, med bra citrustoner, uppbackat av mineraler, men lite mer endimensionell, i jämförelse med den tyska kollegan. Berg Rottland kan man hitta på Systemet för 339 kr. Fèvres Chablis Village kan man hitta i beställningssortimentet från importören Moestue för 169 kr.

Till varmrätt fick vi en fin majskyckling som serverades med kalvleverfylld ravioli. Vinparet som skulle matcha detta var:

2007 Seghesio Sonoma County Zinfandel, Kalifornien, USA

1996 Yarra Yering Dry Red #1, Victoria, Australien

Seghesios Zinfandel är alltid bra, och levererar typisk mörk frukt, med en lite pepprig avslutning. Däremot så var det kanske lite "overkill" till den milda kycklingen. Detta vin hade passat bättre till en rejäl grillad köttbit. Kultvinet från Yarra Valley i Victoria, Australien, Yarra Yering Dry Red #1 levererade dock verkligen över förväntan. Detta är en bordeaux-blend som domineras av cabernet sauvignon, med inslag av merlot, petit verdot och malbec också. Fjorton års lagring, i kombination med bra luftning i karaff, hade verkligen gjort vinet gott. Man möttes av komplexa dofter av röd frukt och lite läder. I munnen var det lent som sammet, med fint avslipade tanniner och en synnerligen vital frukt. Detta vin kunde ingen runt bordet få nog av. Tveklöst det bästa vin jag druckit i år! Tyvärr är en sådan här dyrgrip från 1996 svår att få tag på, men Seghesio finns på närmaste systembolag för 175 kr.

Till dessert serverades jordgubbar och glass. Det ena vinvalet var med andra ord givet:

2007 Vigna Sensa Nome Moscato d'Asti, Piemonte, Italien

2006 Tschida Sämling Beerenauslese, Burgenland, Österrike

Moscato d'Asti levererade i vanlig ordning väl till jordgubbarna, med sin svaga alkoholhalt och uppiggande bubblor med piggelinglass-smak. Tschidas Beerenauslese var mycket god också, med en honungsdrypande sötma som ändock balanserades av viss citrussmakande syra. Detta vin serverades till Nobelmiddagens dessert 2009, men idag tyckte jag att Moscaton passade lite bättre till jordgubbarna.

Efter att ha provsmakat åtta viner till god mat så var alla deltagare både glada och nöjda, och ingen såg sig tvungen att spotta ut något vin. Det blev med andra ord en synnerligen trevlig kväll, och upplägget som sådant fungerade väldigt väl för ett gäng intresserade vinamatörer. Jag hade nog trevligast av alla! Tack till Smådalarö Gård för god mat och en inspirerande vinlista att välja och vraka ur.

Midsommar på Brännö

I år hade vi glädjen att få fira midsommar med goda vänner på Brännö i Göteborgs södra skärgård. Hela midsommarafton kändes som att vandra omkring i en svensk turistbroschyr med blå himmel, vajande flaggor, vacker midsommarstång, hav och grönska. Det blev sill och nubbe till lunch, men framåt kvällen plockades grillen fram, och jag kunde bidra med ett gott grillvin. Valet föll på 2007 Windsor Three Vines. Detta är ett generöst vin från Kalifornien, med den något ovanliga druvblandningen syrah, carignan och zinfandel. Man får massor av härlig mörk frukt i form av plommon och björnbär. Sedan finns det en angenäm avslutning med salt lakrits. Detta fungerar utmärkt till sommarens grillkvällar, och rönte allmän uppskattning runt bordet. Systembolaget tillhandahåller för 99 kr.

Till efterrätt blev det givetvis jordgubbar, och då tycker jag att man bör dricka Moscato d'Asti till. Detta pärondoftande vin som smakar piggelinglass är alltid en höjdare i kombination med bär. Nu blev det budgetvarianten Nivole, som går lätt att hitta på de flesta systembolag, och man får en halvflaska för ytterst rimliga 69 kr. Skål för midsommar!