måndag 25 juli 2011

Pampas Steakhouse

During our stay in Atlanta, we had an important birthday to celebrate, and this little guy loves steak. Therefore we looked for a really nice steakhouse, and ended up at Pampas in Alpharetta. This is an Argentinian steakhouse, where the meat is grilled over open fire. It looked a bit dark and stuffy when we entered, but the reception from the staff was very welcoming, and the service excellent throughout the whole evening.

The wine list was not extensive, but well put together, with some interesting bottles. To accompany our appetizers, we started out with a nice white wine from Willamette Valley in Oregon. It was called 2009 Illahe Pinot Gris. Illahe is a small family winery in Dallas, Oregon. Only about 500 cases were made of this pinot gris. This is a nice, crisp wine with plenty of acidity, but matched by some nice fruit, including pears, apples and citrus. It was enjoyed by all the wine drinkers around the table.

With the steaks I wanted to try a good Argentinian Malbec, and there were quite a few listed. I asked our waiter for advice, and he strongly recommended 2007 Luigi Bosca Single Vineyard Malbec. This wine comes from the area called Lujan de Cujo, which was created as an exclusive "DOC", similar to the European system, back in 1989. The grapes come from over 70 year old vines on the Vistalba Estate. It has matured in oak barrels for 14 months before release. It is a dense, flavorful wine, dominated by cherries and plums. The finish has some mocha and a hint of sweetness, with well integrated tannins. Obviously it went very well with our steaks. I complemented our waiter on an excellent recommendation. Pampas Steakhouse is definitely a restaurant I want to return to, both for the steaks, the wine and the friendly service.

Frogtown Cellars

Our last stop on the Dahlonega Wine Trail was Frogtown Cellars. It also sits on top of a ridge, with a great mountain view. It has a nice bar for tasting, and also a great deck where you can grab a hot sandwich for lunch. This is also the place where our tasting got more serious. I had never been here before, but Lisa assured me that these were the best wines, so we opted for their premium tasting, both white and red. In total we got to taste 19 different wines, so I will not bore you with comments on every single one, but just give you the highlights, from my perspective.

We started with the whites, and one of my favorites was the 2008 Frogtown Chardonnay. It is fruity with both citrus and apples, but also nicely rounded with creamy but not overpowering oak. I also liked the 2009 Frogtown Inclination. This is a mix of the grapes Chardonnay, Viognier and Vidal, which has fermented in French oak barrels. It is the type of full-bodied, flavorful white wine that I really like. You get toasted bread, along with fresh citrus, apples and pears. My third favorite was the 2008 Frogtown Viognier. This Rhône grape seem to do well in the Georgia foothills, and delivers a wonderful fruit mix of peach, melon, and a hint of honey.

Now over to the reds. The first one out was 2008 Frogtown Sangiovese, and that provided an excellent start. You get wonderful tart cherries and some raspberries, and you almost think you are in Tuscany. I also liked the 2008 Frogtown Norton. This uniquely American grape, which is called Cynthiana down the hill at Three Sisters, is very generous with big and somewhat sweet berry flavors, and it almost reminds me of an Italian Amarone. Frogtowns version is very good. The best wine of the day though, was hands-down the 2006 Frogtown Family Reserve Merlot. This is a full-bodied, smooth, balanced wine with dark fruit and some hints of chocolate. It was ridiculously expensive too, but I had to have a bottle with me to Sweden. Wines are the only souvenirs I need.

We took a quick break in the tasting to grab lunch on the deck, with the nice mountain view. Then we came back to the bar for dessert, that is dessert wine. The white, called 2006 Frogtown Cachet, is an "icewine" made from Vidal grapes, but it was not up my alley. I liked the 2008 Frogtown Grandeur a lot better. It is a port-style sweet red wine, made from 100% Tannat grapes. I had to buy two bottles.

We also got a chance to taste one wine that was not even on the list. It is called 2008 Frogtown Propaganda, and it is a traditional Bordeaux blend of Cabernet Sauvignon and Merlot. It was really good, so now I am very happy that I already have a 2005 Propaganda in the cellar, a gift from my wife a few years ago, when she was visiting Atlanta on her own.

We were guided through the tasting by Chauna Utterback. She did an excellent job, and the banter across the bar counter was just as entertaining as the wines. You can see from the photo above that she takes her job very seriously. Thank you Chauna! We promise to come back, despite the somewhat long trip from Stockholm.


söndag 24 juli 2011

Chardonnay flip-flops?

For a serious wine tasting tour like this, you definitely need a designated driver, especially since I am horribly bad at spitting. This poor soul gets to taste much less than the rest of us, and therefore needs a little extra encouragement and reward. Today that came in the form of these wonderful flip-flops. We got them at Three Sisters of course, and we had a long argument over whether the grapes are Chardonnay or Vidal. What do you think?

Three Sisters Vineyards

Three Sisters was the first winery to be established in this area since prohibition. It is a real family affair, owned and operated by the Paul family, and you will meet two generations behind the bar counter in the tasting room. This is simply a fun place to visit. The walls are decorated with funky art, newpaper clippings and local crafts. The wines are also fun. I have been here several times before, and I have always enjoyed it. Since I already have some of Three Sisters' more serious wines at home in the cellar, I focused on the fun and slightly off-dry reds this time. We started with Chestatee Red, a blend of Merlot, Cabernet Franc and Cabernet Sauvignon that has seen some French oak. It is a very fruity and easy-drinking wine, with some residual sugar. Definitely not for the fancy dinner, but something to sip on the porch.

Next in line was Fat Boy Red. This is a mix of the uniquely American grape Cynthiana or Norton, with Merlot, Cabernet Franc and Cabernet Sauvignon. It has been maturing in toasted American oak. In the tasting room they serve it with some dark chocolate, and it is not a bad combination actually. I bought a few bottles and it worked very well to sip while cooking dinner, and it could even match a spicy thai curry. At Three Sisters, they say that it is a good "swine wine", meaning that it goes well with the traditional southern smoked pork BBQ.

We finished the tasting with Blood Mountain Red. This is a rather sweet red wine, that is served chilled along with salty cheetos snacks. A lot of fun for sure, but not really for my palate. This is a very warm and friendly place to visit, and the wines are fun (just look at the label above), if not always seriously good, but I will definitely come back here again.

From Three Sisters, we continued our trail up the hill, only half a mile on a small gravel road, to end up in Frogtown, so more to follow.....


Dahlonega Wine Trail

This blog entry, and perhaps a few more to follow, will be in English, so my friends in the US can read them. After all, you only get that far with Google Translate, and it is far more fun to be able to read the original text. I hope Swedish readers can follow along as well.

Our US travels have now taken us from Pensacola to Atlanta, visiting old friends. When we lived in this area, some seven years ago now, there were only a handful of wineries established in Georgia. That number has now grown substantially, and the site http://www.georgiawinecountry.com/ lists no less than 46 wine producing establishments in the state. It has grown to quite a local tourist destination in the North Georgia foothills, and many wineries offer elaborate tasting rooms, lunch and dining facilities and popular Sunday brunches. Several interesting wineries are located around the historical goldrush town of Dahlonega, and the local Chamber of Commerce has even produced a brochure highlighting five wineries on the "Dahlonega Wine Trail". This morning we took off with the ambition to visit at least three of these.

The first stop on the trail was Blackstock Vineyards and Winery. It is beautifully located on a ridge with a fantastic backdrop of the Georgia foothills, where the Appalachian mountains begin. The winery features no less than two separate tasting rooms and it has a pretty commercial feeling to it. I tasted four wines here, a Viognier, a Sangiovese rosé, a Merlot and a Touriga. To sum it up succinctly, I did not care much for any of them. They were not bad, but just uninteresting, and simply not worth the bottle price. The best part of the tasting came at the end, when we were served their port-styled Touriga dessert wine, in a cup made out of dark chocolate. That was pretty yummy. The next stop on the trail, Three Sisters, was better, but that deserves a blog entry of it's own. More to follow.....

tisdag 19 juli 2011

Sista besöket hos Anna's Wine

Idag blev nog sista besöket hos Anna's Wine. På onsdag bär det nämligen av till Atlanta igen. Det är utan tvekan en av de trevligaste vinbutiker som jag har stött på, så det blir tråkigt att inte längre kunna avlägga ett dagligt besök. Gårdagens chardonnay från MacRostie var så god att jag behövde ytterligare en flaska att ta hem till Sverige. Sedan inhandlade jag 2008 Baileyana Firepeak Vineyard Chardonnay från Edna Valley. Jag har tidigare druckit vin från Baileyana då vi bodde i USA, och kom ihåg att jag gillade det, så det är dags att återuppta bekantskapen. Därefter blev det besök framför zinfandel-hyllan igen. På rekommendation plockade jag med mig 2009 Marietta Zinfandel från Sonoma.

Till slut kunde jag inte heller hålla mig ifrån ytterligare en Ridge. Denna gång blev det 2006 Ridge Paso Robles Zinfandel. Detta är en 100% zinfandel, och druvorna kommer från Benito Dusi Ranch alldeles utanför staden Paso Robles, söder om San Fransisco. Ridge har köpt druvor härifrån ända sedan 1967, men vingården etablerades och planterades redan 1923, redan då med 100% zinfandel. Nu får jag en riktig liten Ridge-samling med mig hem.

måndag 18 juli 2011

Hummer och Chardonnay

Hummerfesten förra helgen gav mersmak, så idag var det dags igen. Jag stegade givetvis också in till Anna's Wine, för att hitta lämplig dryck till skaldjuren. Anna hälsade nu glatt på mig, och deklarerade för alla närvarande att: "He's a regular!" Det kändes bra att vara utnämnd till stamkund redan vid tredje besöket.

Jag stannade vid chardonnay-hyllan, och Anna kom genast till undsättning. Jag berättade att jag behövde något till gratinerad hummer. "Do you like 'em oaky or not?" frågade Anna. "A little oaky is OK", svarade jag. "Then you should try this!" Anna räckte fram 2008 MacRostie Chardonnay från Sonoma Coast. "It's deee-licious!" Gissa vad jag köpte. Det blev även på Annas inrådan en flaska från Russian River Valley, 2007 Gamba Zinfandel. Den får följa med i packningen hem.

Väl tillbaka i huset sattes vinet på kylning, och hummervattnet på värmning. Till min stora glädje blev både hummertillagningen och vinvalet till stor belåtenhet. MacRostie Chardonnay har en fräsch doft med både lite citrus och gröna äpplen. I munnen snarare krispig än smörig, så ekfatsbehandlingen har skett med fin touch, och bara lämnat några delikata vaniljaromer efter sig. Vinmakaren beskriver själv vinet som "key lime pie, both crispy and creamy", och det stämmer faktiskt riktigt bra. Det här var riktigt gott, definitivt ett av de bästa vita viner som jag druckit i år. Även Wine Spectator gillar det. I det senaste numrets genomgång av 2008 års Chardonnay-viner är MacRostie listat som Top Value, med 92 poäng. Inte illa! Jag måste köpa fler flaskor.

söndag 17 juli 2011

Nya inköp hos Anna

Strandparadiset Pensacola har drabbats av ett ihållande regn, så för en gång skull gäller det att hitta på lite inomhusaktiviteter. Ett återbesök hos Anna's Wine stod då högst upp på min lista. Det går ju dessutom att kombinera med lite nya hummer-inköp hos Joe Patti's.

Anna's Wine är en liten butik, men hyllor från golv till tak är fyllda av intressanta flaskor, och kvaliteten är hög. Det finns få flaskor under $20, till skillnad från matvaruaffärerna där det finns få flaskor över $20. Jag fastnar först vid Zinfandel-hyllan där det finns mycket att botanisera bland, inklusive flera Ridge-viner som jag inte har sett tidigare. Till slut väljer jag 2007 Ridge Pagani Ranch. Pagani Ranch ligger i Sonoma, och Ridge har producerat ett vin härifrån sedan 1991. Vingården är dock mycket äldre än så. De flesta rankorna har mer än 100 år på nacken, och fjärde generationen av familjen Pagani sköter nu om dem. Vinet är en s.k. field blend som domineras av zinfandel (92%), men också innehåller en liten del Alicante Bouschet och Petite Sirah. Det skall bli spännande att dricka detta vin, men jag sparar nog den upplevelsen till hemmaplan.

Nästa hylla att jag fastnar vid är Cabernet Sauvignon. Här är urvalet nästan överväldigande så jag frågade Anna om råd. Hon sade, utan ett ögonblicks tvekan: "You have to try Turnbull. It's deee-licious." Därmed hamnade också 2007 Turnbull Cabernet Sauvignon från Napa i korgen. Även denna flaska får nog följa med till Sverige. Jag har plats för 12 flaskor, och nu är nog åtminstone halva kvoten fylld.

The Zin

Vi har tidigare uppskattat CigarZin från Consentino, så när jag såg dess syskonvin, The Zin, på Publix hylla så slog jag till. Flaskan kostade $19. Druvorna till CigarZin kommer från både Sonoma och Lodi, men 2008 The Zin är 100% zinfandel från Lodi. Vi korkar upp redan kvällen efter inköp.

Det skall sägas direkt, detta är ett vin för dem som gillar extra av allt. Frukten är synnerligen generös. Det är som att dricka dåligt utspädd björnbärssaft. Alhoholhalten är hela 15,2%, men hettan döljs effektivt av den yppiga frukten. Det finns lite tanniner i bakgrunden som försöker hålla det hela i schack, men med tvivelaktigt resultat. Vinet är bäst direkt ur flaskan, och blir faktiskt sämre efter lite luftning i glaset, då frukten går från generös till lätt sur. Det finns vissa likheter med en eldig Amarone, men utan dess balans. Detta är inget vin för den fina middagen, men kanske till en hamburgare på grillen, eller vid lägerelden ute i skärgården, då det krävs rejäla doningar, utan finlir. Kära hustrun blev mer förtjust än jag i detta vin, så någon flaska får nog följa med hem ändå.

lördag 16 juli 2011

Cakebread Sauvignon Blanc

Dagen efter vår hummerfest hade vi fortfarande två stora nykokta djur kvar i kylen. Det fick helt enkelt bli hummer två dagar i rad. Jag hackade upp hummerköttet, och blandade det med scharlottenlök, champinjoner, konjak, lite vitt vin, creme fraiche och kryddor. Sedan lade jag tillbaka hummerröran i skalen, vräkte på rikligt med ost, och in i ugnen för lite snabb gratinering. Resultatet var om möjligt ännu godare än föregående kväll.

Champagnen var dock slut, så vi fick korka upp ett icke mousserande vitt vin. Det blev 2009 Cakebread Cellars Sauvignon Blanc från Napa Valley. Cakebread är ett riktigt prestigemärke, och deras Cabernet Sauvignon går på ca. $85. Detta vita var dock lite humanare prissatt men kostade ändå $30. För det priset måste jag säga att jag blev lite besviken. Vinet kändes helt enkelt platt. Frukten ville aldrig blomma ut, och det fanns ingen spänst i syran. Detta kommer jag inte att köpa igen. Som tur var så smakade hummern så gott att det överskuggade eventuella brister i vinvalet.


tisdag 12 juli 2011

Skaldjursfest och Taittinger

Helgen avslutas med en formidabel skaldjursfest. Vår utflykt till Joe Patti's Fish Market resulterar i en rejäl påse färska Florida pink shrimp, och inte mindre än sju levande humrar. Lisa tillagar sina riktigt kryddstarka cajun shrimp, som är bland det godaste jag ätit. En iskall öl passar bäst till denna hetta. Sedan står vi vid spisen ett bra tag och kokar hummer, då de är så stora att bara två i taget ryms i grytan. Skaldjurens kung avnjutes sedan ljumma "au naturel" med dopp i smält smör. Mums!

Till detta dricker vi NV Taittinger Brut La Francaise. Detta är en champagne som domineras av chardonnay. Doften påminner mig om lätt rostat bröd och lite persikor. I munnen får man små fina bubblor, fortfarande en del persika, men också honungstoner och lite citrus. Detta är en mycket god champagne. Jag satt bara och smackade förnöjt, och undrade varför vi inte hade en till på lut.


Beef Wellington och Beringer

Dag två tar våra gäster över, både vad gäller matlagning och vinval. Lisa lagar en sagolikt god Beef Wellington som fullkomligt smälter i munnen. Till detta dricker vi en 1997 Beringer Cabernet Sauvignon Private Reserve som medtagits från Atlanta. Detta är prestigevinet från anrika Beringer, med druvor från de bästa lägena i Napa, som sedan fått tillbringa 22 månader i franska ekfat innan den slutliga blandningen sker. Priset på en flaska ligger runt $200, så definitivt långt utanför min normala prisklass.

Doften avslöjar plommon och lite körsbär, men också drag av cigarrlåda och en gnutta mint. I munnen är frukten fortsatt mest plommon, väl integrerad med mjuka tanniner, och betydligt mer nedtonad och sofistikerad än i de andra amerikanska vinerna som vi har provat. Detta är ett riktigt välgjort vin som smakar helt underbart till det möra köttet. Fjorton års lagring har bara gjort det ännu godare. Jag tror Lisa valde helt rätt tillfälle att korka upp det.

Efter middagen njuter vi av några goda ostar på verandan, och då är det dags för nästa flaska. Det blir mitt bidrag för kvällen, en 2006 Rombauer Cabernet Sauvignon. Här är det mycket mindre komplexitet, utan pang på med massor av härlig mörk frukt. Det är perfekt att sippa på efter middagen, och smakar alldeles utmärkt, men Beringer var det klart bättre matvinet. Thank you so much Lisa!


söndag 10 juli 2011

Ridge Three Valleys

2009 Ridge Three Valleys är en Zinfandel-baserad blend, med 70% zin, 10% petite sirah, 15% carignane, 3% grenache och 2% mataro (mourvedre). Druvorna kommer från sju olika vingårdar i Sonoma County. Three Valleys är också en av de mest överkomliga av vinerna från Ridge, och inhandlades för $25. Första kvällen med vännerna från Atlanta avnjöt vi denna till grillade fläskkotletter med barbecue-sås och ungspotatis.

Doften är komplex med inslag av både örter och gräs, sedan kommer frukten, med både björnbär och mörka körsbär. I munnen mycket frukt från dessa mörka bär, med lite pigga tanniner i bakgrunden, och sedan en lätt pepprig avslutning. Trots sin ungdom smakar det gudomligt gott nu. Det går säkert att lagra många år, men varför vänta när det är så här bra redan. Jag kommer att köpa fler flaskor för transport hem till Sverige.


Vinbutiker i Pensacola

Hittills under semestern har mina amerikanska vininköp skett från matvaruaffärernas förvisso välfyllda, men inte alltid så inspirerande hyllor. Nu kommer dock vänner från Atlanta på besök, så det var dags att ge sig ut på jakt efter mer stimulerande sortiment. Först hittade jag till Wine World Pensacola, nära Cordova Mall. Det är ganska intressant butik med ett bra sortiment av exklusiva, men ack så dyra Napa Cabs, från producenter som Cakebread, Caymus och Silver Oak. Jag fastnade istället för några viner i lite mer resonabel prisklass. Det blev Rombauer Cabernet Sauvignon, Elyse Zinfandel a.k.a och Ridge Three Valleys. Butiksbiträdet Larry visade sig vara ett riktigt Ridge-fan, som t.o.m. varit på besök i Monte Bello och träffat självaste Paul Draper. Han beklagade djupt att de inte hade någon Lytton Springs i sortimentet, eftersom det var hans egen personliga favorit.

Nästa upptäckt i Pensacola var Anna's Wine at Joe Patti's. Joe Patti's är en lokal institution som har sålt färsk fisk sedan 1935. Nu är det en enorm saluhall precis vid kajen, med ett fantastiskt utbud av fisk i alla de former plus färska räkor och krabbor, samt givetvis ett stort akvarium med levande humrar. Bara Feskekörka i Göteborg kan möjligtvis tävla med detta. Anna heter Patti i efternamn, och Joe var hennes farfar. Nu har hon öppnat en liten men mycket välsorterad vinbutik precis vid utgången till fiskmarknaden. Inslaget av europeiska viner är ganska stort. Jag hittade Taittinger champagne till ett bra pris, och även Moscato d'Asti till desserten. Det blev även en amerikansk flaska i form av Cakebread Sauvignon Blanc. Hit kommer jag att åka igen. Vinrecensioner följer.

söndag 3 juli 2011

J. Lohr i Pensacola

Vår nästa anhalt på USA-resan är Pensacola, Florida. Här skall vi bo i drygt tre veckor, och njuta av kritvita stränder, salta bad, och trevliga utflykter. Vi lånar ett hus i den gamla historiska delen av staden, kallad North Hill District. Här är otroligt charmigt, med fantastiska gamla sydstatsvillor och lummig grönska.

Första kvällen i Pensacola sitter vi på terrassen och gungar sakta i en "porch swing", en liten gungsoffa som hänger i kedjor från taket. Vi sippar på ett glas 2009 J. Lohr Seven Oaks Cabernet Sauvignon, och lyssnar på syrsorna. Trots att solen har gått ner sedan länge, så är det fortfarande nästan 30 grader varmt. Sämre kan man ha det. J. Lohr är en gammal bekant sedan många år, och är tidigare recenserad här. Även årgång 2009 smakar utmärkt, med yppig fruktighet och bra balans, om än inga fantastiska finesser. Ett riktigt bra vardagsvin här i Amerika, helt enkelt. Det kommer att bli fler flaskor de kommande tre veckorna, det kan jag lova. På Publix Supermarket kostar detta $12,99 på extrapris.