Vinrapport från Drottningholm

En dag som denna kan jag inte låta bli att leka lite hovreporter. Jag önskar att jag vore på plats på Drottningholm, men de måste ha missat mig av någon konstig anledning, när inbjudningarna skickades ut. Istället får jag förlita mig på Hovets hemsida för att kunna rapportera dryckesvalet från bröllopsmiddagen.

Förrätten verkar vara ett lekfullt potpurri på svenska smaker, med löjrom, sill, västerbottenost, toast skagen etc. Till detta kan man välja att dricka snaps & öl eller ett Alsace-vin från Trimbach, nämligen 2009 Riesling Vielles Vignes. Sedan serveras en smörbakad laxöring med sparris. Här ser jag till min stora glädje en årgångschampagne som måltidsdryck, 2005 Pommery Grand Cru. Ett enligt min mening ypperligt val. Champagne är underskattat till mat.

Nästa rätt är helstekt kalvfilé med astrakancidersås. Här serveras en ung Bourgogne från Côtes de Beaune, 2010 Auxey-Duresses Premier Cru La Chapelle från Domaine Lafouge. Jag känner inte till denna producent, men jag vet att byn Auxey-Duresses, alldeles intill mer kända Volnay och Meursault är en av Bourgognes verkliga "hidden gems".  Det är bara att applådera.

Menyn avslutas med en Pavlova med färska smultron. Till detta dricks 2010 Sattlerhof Beerenauslese från Südsteiermark i Österrike. Det låter ganska gott det också. Nämnde jag att jag borde varit på plats?

PS. Jag har nu gjort lite mera research. Domaine Lafouge är en liten familjeägd firma som drivs i sjätte generationen av Jean och Gilles. De ligger i byn Auxey-Duresses, och är givetvis specialiserade på byns viner. Premier Cru La Chapelle är ett familjeägt monopol. Den som spårade upp det här vinet är bara att gratulera. Vad jag kan se så finns ingen importör i Sverige. De har inte ens en egen hemsida. Det får bli att åka ner och knacka på dörren istället.

Inköp i Wien

I veckan har jag varit på konferens i Wien, och fick tillfälle att dricka ett par trevliga röda österrikiska viner, både zweigelt och pinot noir. Tyvärr har jag inga anteckningar över huvudtaget att luta mig mot, och jag kan inte ens påminna mig om årgång eller producent. Pinsamt för en vinbloggare, eller hur.

På vägen hem på flygplatsen blev det dock inköp av ett par flaskor vitt. Jag satsade på Domäne Wachau som har ett grundmurat gott rykte. Jag fick med mig 2010 Riesling Smaragd Achleiten och 2010 Grüner Veltliner Smaragd Axpoint. Bägge dessa skall nu få vila i källaren i lugn och ro i några år.

Small Hill

Dagen före julafton är det österrikiskt tema på Hotel Salzburger Hof. Alla kypare är uppklädda i lederhosen och dukningen går helt i rött och vitt. Givetvis serveras även en rejäl wienerschnitzel till varmrätt. I denna miljö måste man ju också dricka österrikiskt, men husets röda zweigelt känns lite för vek. Istället hittade jag 2008 Small Hill från Leo Hillinger i Burgenland. Detta är en cuvée bestående av 50% Merlot, 25% Pinot Noir och 25% St. Laurent, som inte sett skymten av ek, utan uppfostrats i ståltankar. Man får mörka bär, och en ganska mjuk munkänsla, men ändå lite diskreta tanniner i bakgrunden. Det fungerade faktiskt riktigt bra till kalvköttet. Besök gärna www.leo-hillinger.com, så får ni se ett exempel på en vinentreprenör som är minst lika duktig på varumärkesbyggande, design och marknadsföring, som själva vinproduktionen.

Vin i Bad Gastein

Tack vare en mycket generös mor tillbringar vi julveckan på lyxiga Salzburger Hof i Bad Gastein. Varje kväll sätter man sig till bords och njuter av en fem-rätters middag. Det vill till att man jobbar ordentligt i skidbacken under dagen för att bränna upp kalori-intaget. Första kvällen satsade vi på husets vin, en österrikisk zweigelt, som kom i rejäla enlitersflaskor. En lätt, fruktigt vin, utan kruisiduller, som faktiskt fungerade utmärkt till majskyckling i koriandersås.

Ikväll var det först en förrättsbuffé med bland annat en rökt forell som fullkomligt smälte i munnen. Jag tog befälet över vinlistan och beställde inledningsvis en 2009 Domäne Wachau Grüner Veltliner Federspiel Loibenberg. Doften var enormt inbjudande, med söt frukt såsom ananas, men också lite mogen grapefrukt. Detta går också igen i smaken, med bra fyllighet, och ett lite kryddigt drag med pepparkvarnen i avslutningen. Detta är tveklöst ett av de bästa vita vinerna jag har druckit i år. Jag satt och snurrade på glaset länge, och bara njöt av doften.

Det var sedan hjortfilé i kantarellsås till huvudrätt, och då var det dags för något kraftigare som kunde matcha viltköttet. Valet föll på 2007 Esser Vineyard Cabernet Sauvignon, från Kalifornien. Manfred Esser, ursprungligen från Tyskland, men utvandrad till USA 1974, grundade vinproducenten 2001. Detta är ett blandvin från flera olika egendomar i Kalifornien. Doften är typisk Cabernet Sauvignon med mestadels svarta vinbär. Smaken har tydlig ekfatskaraktär med vaniljtoner och mjukt avrundade tanniner. Det matchade faktiskt hjortfilén väl, men som vinupplevelse betraktat så vann Domäne Wachau på knock-out i kväll.

Hela kräsna tjocka släkten godkände faktiskt bägge vinvalen med diverse lovord, så det var ju ett trevligt betyg.

Vinprovning på Smådalarö Gård

Ryktet om min entusiasm för goda viner har nu spritt sig även på arbetsplatsen, och det finns nog t.o.m. en och annan kollega som följer denna blogg. Därför blev jag ombedd att ordna en liten informell vinprovning i samband med en ledningsgruppskonferens på Smådalarö Gård. Det är ju ett hedersuppdrag som man gärna åtar sig. Restaurangens vinlista, 23 sidor lång, gick att ladda ner på hemsidan, och sedan var det bara att börja planera. Dessa 23 sidor var en riktigt inspirerande läsning med ett antal lite udda godbitar.

Efter lite funderande, och konsultation med restaurangens sommelier, beslöt jag mig för följande upplägg: Vi provar i samband med middagen, och radar upp två viner per rätt, som givetvis skall passa till maten, men gärna får uppvisa lite intressanta kontraster också. Ett vin i varje par skall vara något enklare, medan det andra skall ha en exklusivare prägel. Vi provar halvblint, dvs. jag beskriver först vinerna, och sedan får deltagarna gissa vilket vin som är i vilket glas. Sedan var det bara att skrida till verket.

Första paret ut blev en mousserande fördrink innan middagen:

NV Bocchoris Brut Nature, Penedes, Spanien

NV Pierre Peters Cuvée de Réserve Blanc de Blanc, Champagne, Frankrike

Detta var nog den svåraste gissningstävlingen under hela kvällen. Cavan var riktigt bra, snustorr, med hög syra och bra grapefruktbett. Champagne var lite fylligare, med ett bredare smakregister. Förutom citrus, så fick man också lite äppeltoner och en viss diskret brödighet. Bocchoris importeras av Vinovativa och finns i beställningssortimentet för 97 kr. Pierre Peters finns i standardsortimentet för 265 kr.

Andra paret skulle matcha förrätten, som bestod av en gul gazpacho serverad med Salma-lax:

2008 Nathalie & Gilles Fèvre Chablis Village, Bourgogne, Frankrike

2007 Georg Breuer Berg Rottland Riesling, Rheingau, Tyskland

Här blev gissningen betydligt enklare. Breuers Berg Rottland levererade fin persikofrukt, mineraler och en gnutta petroleum, men jag saknade faktiskt de knivskarpa syrorna som man brukar finna i en bra Rheingau-riesling. Då var Fèvres Chablis betydligt krispigare, med bra citrustoner, uppbackat av mineraler, men lite mer endimensionell, i jämförelse med den tyska kollegan. Berg Rottland kan man hitta på Systemet för 339 kr. Fèvres Chablis Village kan man hitta i beställningssortimentet från importören Moestue för 169 kr.

Till varmrätt fick vi en fin majskyckling som serverades med kalvleverfylld ravioli. Vinparet som skulle matcha detta var:

2007 Seghesio Sonoma County Zinfandel, Kalifornien, USA

1996 Yarra Yering Dry Red #1, Victoria, Australien

Seghesios Zinfandel är alltid bra, och levererar typisk mörk frukt, med en lite pepprig avslutning. Däremot så var det kanske lite "overkill" till den milda kycklingen. Detta vin hade passat bättre till en rejäl grillad köttbit. Kultvinet från Yarra Valley i Victoria, Australien, Yarra Yering Dry Red #1 levererade dock verkligen över förväntan. Detta är en bordeaux-blend som domineras av cabernet sauvignon, med inslag av merlot, petit verdot och malbec också. Fjorton års lagring, i kombination med bra luftning i karaff, hade verkligen gjort vinet gott. Man möttes av komplexa dofter av röd frukt och lite läder. I munnen var det lent som sammet, med fint avslipade tanniner och en synnerligen vital frukt. Detta vin kunde ingen runt bordet få nog av. Tveklöst det bästa vin jag druckit i år! Tyvärr är en sådan här dyrgrip från 1996 svår att få tag på, men Seghesio finns på närmaste systembolag för 175 kr.

Till dessert serverades jordgubbar och glass. Det ena vinvalet var med andra ord givet:

2007 Vigna Sensa Nome Moscato d'Asti, Piemonte, Italien

2006 Tschida Sämling Beerenauslese, Burgenland, Österrike

Moscato d'Asti levererade i vanlig ordning väl till jordgubbarna, med sin svaga alkoholhalt och uppiggande bubblor med piggelinglass-smak. Tschidas Beerenauslese var mycket god också, med en honungsdrypande sötma som ändock balanserades av viss citrussmakande syra. Detta vin serverades till Nobelmiddagens dessert 2009, men idag tyckte jag att Moscaton passade lite bättre till jordgubbarna.

Efter att ha provsmakat åtta viner till god mat så var alla deltagare både glada och nöjda, och ingen såg sig tvungen att spotta ut något vin. Det blev med andra ord en synnerligen trevlig kväll, och upplägget som sådant fungerade väldigt väl för ett gäng intresserade vinamatörer. Jag hade nog trevligast av alla! Tack till Smådalarö Gård för god mat och en inspirerande vinlista att välja och vraka ur.

Fransk afton med österrikisk riesling

Idag lyckades jag få till en riktigt lyckad bouillabaisse med en grym saffransaioli. Receptet hittar ni här. Vi satt där och kändes oss väldigt franska, och hade t.o.m. Edith Piaf i högtalarna. Vinvalet förstörde dock den frankofila stämningen genom att vara allt annat än franskt. Vi skruvade istället korken av 2008 Rainer Wess Terrassen Riesling från Wachau i Österrike.

När jag sticker näsan i glaset får jag omedelbart starka förnimmelser av päron. I munnen fortsätter päronen att dominera, med fina mineraltoner, och lite citrusbett i avslutningen. Det är gott men ingen direkt fullträff. Jag tycker t.ex. inte att den slår gårdagens Luxemburgare. Detta var en tillfällig nyhet på Systemet för ett tag sedan, och betingade då ett pris på 109 kr. Det finns faktiskt fortfarande att få tag på, då 17 butiker i landet har den kvar på hyllorna.

Vintips - Rabl Zweigelt Rosé

Lördagens bedrövliga väder påkallade inomhusaktiviteter. Det innebar att hustrun bjöd in sina pärlkompisar för en heldag med smyckestillverkning och skvaller vid matsalsbordet. Jag huserade i köket och serverade lunch och middag, för att säkerställa minsta möjliga avbrott i pärlandet. Till middag blev det grillade laxkotletter med en matig färskpotatissallad. Inspirerad av en välskriven och entusiastisk recension hos Billigt Vin, så beslöt jag mig för att kombinera laxen med det nysläppta rosévinet 2008 Rabl Zweigelt Rosé. 

Färgen är ljust laxrosa så redan här känns matchningen god. Doften domineras av grapefrukt, med en liten antydan till hallon också. I munnen är det fortsatt frisk citrus, med bra bett och en icke oangenäm beska i avslutningen. Detta är ett ganska fylligt vin för att vara rosé, och det passar nog bättre till mat än i sommarbersån. Jag gillar det verkligen. Det är Tavel-klass för bara 85 kr. De pärlande tjejerna verkade också helt nöjda.

Vårmiddag i Bromma

K och J bjuder på en härlig middag i Bromma, som lockar gäster både från Götet och Stockholms förorter. Vi drar nytta av vårsolen, och inleder i bersån, med lite champagne. Det serveras Bollinger Special Cuvee Brut, och J visar stor skicklighet i att skjuta champagnekorkar ända upp till taknocken, utan att spilla en endaste droppe. Doften är lite brödig, med citrustoner. I munnen tillkommer lite mogna äpplen och en aning rostad karaktär. Helt klart en mycket solid champagne. Druvblandningen är 60% Pinot Noir, 25% Chardonnay och 15% Pinot Meunier.

Väl till bords så serveras först en ypperlig bouillabaisse, följt av oxfile i portvinssås och vi avslutar med lime-granité, hallonkompott och en liten tryffel. Den för aftonen inhyrda kocken visste vad han gjorde, för all mat var utsökt. Då gäller det ju att matcha med passande viner. Jag var tyvärr kvällens chaufför, och fick därför bara ta del av små smakprover, men några intryck fastnade ändå.

Till varmrätten drack vi 2004 Michele Chiarlo Barolo Tortoniano. Doften är till att börja med lite sluten, och jag tror först att vinet korkats upp några år för tidigt. Men med mera luft öppnar det dock upp sig och bjuder på mörka körsbär och lite sötaktig piptobak. I munnen fortfarande rejäla tanniner, så några år till i källaren hade nog inte skadat, men det är en utmärkt matchning till oxfilén.

Till desserten blev det 2004 Lenz Moser Beerenauslese Prestige, en flaska jag själv inhandlat på plats i Salzburg. En generöst vin som bjuder på honung och torkade aprikoser, men med bibehållen friskhet, utan att bli stabbigt. En god avslutning på en magnifik middag i trevligt sällskap. Tack för den sedvanliga gästfriheten.

Vintips - Gsellman & Hans Blauer Zweigelt

Nya vinupplevelser är (nästan) alltid trevliga, och idag blir det dubbelt upp. Jag tror aldrig att jag tidigare har druckit ett rött vin från Österrike, och heller aldrig ett vin gjort på druvan Blauer Zweigelt. Doften domineras av blåbär, med lite  kryddörter ovanpå. I munnen är vinet mjukt bärigt, med mera blåbär. Om man är ute efter ett lite lättare rödvin, som ett alternativ till ett Nya Världen-Pinot Noir t.ex., så fungerar det här mycket fint. Det går alltså utmärkt att göra bra röda viner i Österrike också, och prisvärdheten är hög för 85 kr flaskan.

Nyhetssläpp i sakta mak

Jag har med tiden blivit allt mindre intresserad av att hysteriskt stressa till ett systembolag den första vardagen i månaden för att få tag på några åtråvärda flaskor med begränsad tillgång. Det känns nästan förnedrande att köa som boskap för att få tag på dyrgriparna. Därför har aprils nyhetssläpp en klar fördel. Man kan i sakta mak botanisera bland nyheterna på hyllorna, för de skall finnas i sådan kvantitet att de inte tar slut i första taget. April-släppet är helt enkelt ett inträdesprov för viner som kanske skall kunna kvalificera sig till det ordinarie sortimentet så småningom, och då måste man ha kapacitet att kunna leverera ganska stora kvantiteter till systembolagshyllorna. 

De april-viner jag lyckats plocka ihop hittills verkar ganska lovande:

2007 Xavier Chateauneuf du Pape - 199 kr

2007 Domingos Private Collection Touriga Nacional Reserva - 119 kr

2005 Morone Vino Nobile di Montepulciano - 169 kr

2006 Jaffelin Mercurey Premier Cru - 149 kr

2007 Menetou-Salon Les Thureaux - 99 kr

2005 Allegrini Valpolicella Superiore - 99 kr

2006 Tapiz Reserva Malbec - 105 kr

Xavier får nog vila i källaren ett tag, men det kan nog bli recensioner av de andra ganska snart.

Skaldjursfrossa och Gruner Veltliner

Jag är barnsligt förtjust i skaldjur av alla de slag. Under de år vi bodde i USA så var det jag saknade mest i matväg färska Smögen-räkor. Oslagbart gott! Här ute på Värmdö har en ny mataffär öppnat, med en riktigt bra fiskdisk. Denna helg har vi botaniserat där flera gånger, och kunnat njuta av såväl gratinerade havskräftor som färska räkor.

Till skaldjuren vill man ju ha krispiga, syrliga viner som kan matcha sältan från havet. Nu provade vi två österrikare i budgetklassen, bägge gjorda på den populära druvan Gruner Veltliner. Först ut var 2007 Meinklang Gruner Veltliner från regionen Burgenland. Flaskan har en charmig kossa på etiketten, så den är lätt att hitta i Systembolagshyllan. Druvorna är dessutom organiskt odlade. Doft och smak domineras av gröna äpplen men även lite citrus, och avslutas med en antydan till vitpeppar. Detta kostar 79 kr på Systemet, och det är väl investerade pengar.

Vin nummer två är 2008 Leth Gruner Veltliner, som just bytt årgång på Systemet. Detta vin kommer från distriktet Wagram, och har hyllats av många skribenter redan. Här dominerar päron snarare än äpplen, och vinet känns något fylligare i munnen. Vitpeppar-inslaget är heller inte lika tydligt. Mycket gott, och med en prislapp på 69 kr, så är det inte mycket att klaga på. Segern i denna lilla duell går nog till slut till Leth på poäng, men bägge vinerna är väl värda att ha på lut när man vill ha något krispigt till skaldjuren.  

Vinduell - Schweiz mot Österrike

Idag lagar vi till en färsk laxfile, marinerad i lime och ingefära. Till detta serveras en riktigt krämig risotto med västerbottenost. Det är riktigt gott, men vad skall vi dricka till detta? Jag plockar upp två vita viner från samma årgång ur källaren för en lite duell. I ena hörnan, 2007 Rabl Gruner Veltliner Vinum Optimum från Kamptal i Österrike, och i den andra 2007 H. Badoux Aigle les Murailles från Vaud i Schweiz.

Vi börjar med schweizaren, som jag är mest nyfiken på. Detta vin från Geneve-sjöns stränder är gjort på den för mig helt okända druvan Chasselas. Doften är blommig, nästan parfymerad, med inslag av rosor. I munnen är det dock tunnare, med förvånansvärt lite frukt, och en lite lätt besk avslutning. Intressant och annorlunda men ingen favorit. Den sista skvätten åkte ner i söndagens musselkok, och när något förpassas till matlagningsvin så snabbt brukar inte betyget vara översvallande.

Nej, idag vann Österrike alpduellen på knock. Rabl Gruner Veltliner har en härligt fruktig doft med lite persika och aprikos. I munnen är den helt torr och frisk med bra syra, men de söta frukterna kommer igen också. Detta är riktigt bra.

Rabl var en tillfällig nyhet på Systemet i höstas för 159 kr. Det finns ett fåtal flaskor kvar i landet enligt Systembolagets hemsida. Aigle Les Murailles är inhandlad i taxfree-butiken på Zurichs flygplats. 

Vintips - Meinklang Gruner Veltliner

I oktober-släppet kom 2007 Meinklang Gruner Veltliner från Österrike. Nu har vi provsmakat detta till lite musslor i vitt vin, och det var en mycket trevlig kombination. Friskt, syrligt, lite lime och grapefrukt, snustorrt, men med en angenäm kryddighet från vitpeppar. Ett riktigt bra vitt matvin, och ett absolut fynd för 79 kr. Dessutom biodynamiskt odlat, med en trevlig kossa på etiketten. Spring och köp!

Allt om Mats stora Vinprovning

I veckan damp senaste numret av Allt om Mat ner i brevlådan.  Denna gång är det ett specialnummer ägnat åt vin, och innehållet består bl.a. av den årliga provningen av hela Systembolagets bassortiment. De har provat inte mindre än 1174 olika viner, och redovisar resultatet på ett ganska detaljerat sätt i tidningen. Ett mycket imponerande jobb, men jag avundas dem inte. Tänk så många goda droppar de har varit tvingade att spotta ut. 

Så vad kommer Allt om Mats vinprovare fram till? Jo, de utnämner Portugal till årets rödvinsland, och det är bara att instämma. Jag har druckit ett flertal riktigt trevliga portugiser under det senaste året. På fyndlistan hittar man bl.a. Periquita Reserva och Vila Santa. Bland de franska vinerna så har Chateau Courac Laudun kvalat in som fynd, likaså Chateau Bouscasse, som ger mycket vin för pengarna, runt hundralappen. Italien har många viner på fyndlistan. Värda att nämna baserat på egna goda erfarenheter är La Tense Sassella, Rocca Guicciarda Riserva och La Grola. Sedan glädjer det mig att vinprovarna har uppmärksammat en av mina amerikanska favoriter, nämligen Ravenswood Vintner's Blend Zinfandel. En perfekt standard-Zin till den grillade hamburgaren.  Man har även utsett årets bästa rödvin i standardsortimentet, och valet föll på 2004 Chateau Mont-Redon från Chateauneuf-du-Pape för 215 kr. Jag har inte druckit detta ännu, men nu blir man ju nyfiken.

På den vita sidan så är Österrike vinnare, med friska Gruner Veltliner och fina Riesling-viner. Spanien med sin albarino-druva nämns också. Några exempel från den vita fyndlistan är: Leth Gruner Veltliner, Gobelsburg Gruner Veltliner och Orballo Albarino. Man har även med standard-bourgognen Couvent des Jacobins som alltid är ett säkert val. Dessutom är hela fyra Chablis-viner listade som fynd. Ett av mina favoritdessertviner kvalar också in, nämligen St Stephan's Crown Tokaji Aszu 5 Puttonyos från Ungern. Bassortimentets bästa vin är tydligen 2001 Chateau d'Yquem, men än så länge klarar åtminstone inte jag prislappen på 6499 kr flaskan.

Äras de som äras bör. De som har gjort detta hästjobb i vinprovarsvängen är Mischa Billing, Jan Holmström, Gunilla Hultgren Karell och Magnus Waern. Det bästa av allt är ju att denna kunniga vinprovargruppen också vågar lista en lång rad ej prisvärda viner som man skall undvika. Tack Allt om Mat för vederhäftig konsumentupplysning.

Oktober-släppet

Ja, jag vet, jag är hopplöst sen den här gången. 1 oktober var ju ett tag sedan nu. Men det som är bra med oktober-släppet är att man inte behöver ha så bråttom. I oktober släpper nämligen Systembolaget de viner som man vill testa inför ett eventuellt inlämmande i det ordinarie sortimentet. Det som säljer bra får helt enkelt en chans att kvala in. Det innebär också att de viner som introduceras i oktober måste klara av att leverera ganska stora volymer, så flaskorna skall inte ta slut i första taget.

Här är några intressanta viner som jag har fastnat för efter att ha läst diverse recensioner. 

Meinklang Gruner Veltliner, 79 kr - prisvärt och biodynamiskt odlat vitt från Österrike

Vins de Vienne Saint-Joseph, 149 kr - 100% Syrah från norra Rhone 

Comtes d'Isenbourg Riesling Schoenenbourg, 149 kr - en Alsace Grand Cru med lite restsötma

Lat 42, 79 kr - mycket Rioja för pengarna, flaskorna tog faktiskt tillfälligt slut hos mitt lokala Systembolag

Solanes, 169 kr - Smakrik spanjor från distriktet Priorat, att lagra

Salvareggi, 119 kr - otraditionell druvblandning från Toscana

De tre översta av dessa viner har redan provats av Finare Vinare, och resultatet är som alltid mycket läsvärt.