The port has been decanted, Christmas celebrations can begin

I just landed in Stockholm. We are going to celebrate the first Christmas in four years on home soil. I arrived at a fully Christmas decorated house, filled with a lot of holiday spirit already. To enhance it further we only needed some port, which was my simple task. After struggling with a crumbling cork, I was finally able to decant it in this beautiful vintage silver decanter. We then enjoyed Swedish gingerbread cookies and nicely matured Stilton with this 2002 Calem Vintage Port. Divine! Christmas 2017 celebrations has begun.

Tidig 50-årspresent

I förra veckan så besökte jag Portugal för första gången i mitt liv. Tyvärr kom jag bara till ett ganska tråkigt konferenshotell på Algarvekusten, och inte till Porto, som står högt upp på min önskelista. Till min stora glädje hade dock den lilla charterflygplatsen i Faro ett överraskande gott utbud av portvin. När jag fick syn på en flaska från mitt födelseår, Messias Vintage 1967, så kunde jag inte hålla mig. Den kostade en slant, men vilken bra 50-årspresent till mig själv! Väl på hemmaplan så har jag gjort lite research, och det visar sig att 1967 inte direkt var någon toppårgång i Douro-dalen, men det kommer ändå att vara en upplevelse att få dricka dessa snart femtio år gamla dropparna. Det blev även ett par mindre flaskor av Single Quinta Vintage från Warre's och Graham's. Härligt att få fylla på portvinsförrådet.

Julens bästa dryck - portvin

Det brukar inte gå åt så mycket öl och snaps när jag är i farten. Jag föredrar nästan julmust till julbordet. Men när det blir dags för gottebordet, då kommer min högtidsstund. Jag är en uttalad gottegris, och till detta får man också dricka ett av mina favoritviner, alla kategorier, nämligen vintage port.

I år hade jag medfört 1995 Fonseca Guimaraens Vintage Port till julfirandet. Det är ingen flaska som har legat och samlat damm i källaren, utan jag kunde vandra in på närmaste Systembolag och plocka ner en drickmogen port från hyllan. För 329 kr får man en alldeles utmärkt vintage port, med yppig doft och smak av russin, körsbär och choklad, och en lång härlig avslutning som dröjer sig kvar i munnen länge. Tillägget Guimaraens i namnet indikerar förvisso "andra-vinet", som oftast görs de år som inte anses tillräckligt bra för en "declared vintage", men jag njöt i fulla drag och tyckte detta var alldeles utmärkt. Denna dryck bör avnjutas till Annas pepparkakor med ett tjockt lager av rumstempererad Stilton-ost. Mums! Det borde vara jul oftare, eller så borde vi åtminstone dricka portvin oftare.

Vinbloggarkväll på Östermalm - Del 2

Här följer en direkt fortsättning på föregående inlägg:

Kvällens fjärde vin, som fick ledsaga de italienska delikatesserna ner för strupen hälldes upp av Henrik. Vi skiftade nu över till vitt igen, och vilda gissningar haglade omgående. Det kändes dock som vi snurrade runt hela världen utan att hamna rätt. Jag gissade på en Grüner Veltliner från Österrike, men i själva verket befann vi oss fortfarande i Bourgogne. Rätt svar: 2008 Bourgogne Chardonnay från Domaine Jean Grivot. Hur kunde vi missa detta?

Blindbocksleken fortsatte, och nu var det dags för rött igen. Här fick vi ett härligt sötfruktigt, fylligt vin med mörka bär. Jag gissade på en Syrah/Grenache/Mourvedre-blandning från södra Frankrike, eller möjligtvis någonting från varma Australien. Det visade sig dock att vi var kvar i Gamla Världen, men så långt västerut som man kan komma. 2004 Quinta do Noval görs av den anrika portvinsfirman Noval i Duoro, men enligt Magnus är denna '04 deras första årgång av ett vanligt rött bordsvin, om än gjort på traditionella portvinsdruvor. Det var lite fruktbombsvarning, men föll definitivt mig i smaken ändå.

Nästa röda vin hade en helt annan karaktär. Grön stjälkighet, paprika och lite pepprighet förde mina tankar omedelbart till Cabernet Franc och Loire-dalen. Kanske en Chinon? Och äntligen lyckades jag pricka helt rätt, trots att jag sällan dricker röda Loire-viner. De är definitivt underskattade. Detta var 1999 Clos de L'Echo från Chinon, och när jag hörde årgången trodde jag inte mina öron. Ett imponerande piggt vin för sina 13 år.

Niklas kunde ju inte hålla sig i skinnet, utan han hade tagit med fler än en hemlig flaska. Nu var det dags för nummer 2. Det var ett ganska stramt vin med ekfatskaraktär, men utan större ålderstecken. Återigen tog det oss ganska lång tid att få druvan rätt, men detta var faktiskt 100% Cabernet Sauvignon. När det gällde ursprunget var vi alla lurade långt upp på läktaren, och var inte ens i närheten av rätt geografi. Vinet heter 2008 Trilogia och kommer faktiskt från Grekland, närmare bestämt Peloponessos-halvön. Vinmakaren heter Christos Kokkalis, och han jobbade tidigare som apotekare i Tyskland, innan han flyttade hem i mitten på 90-talet, och sadlade om till vin. Mycket välgjort och gott, med en pikant mint-ton, men inte riktigt i klass med ungraren tidigare under kvällen, enligt min mening.

Näst i tur att hälla upp var Fredrik. Vi fortsatte med rött, och detta vin fick flera av oss att gissa på norra Italien. Jag drar till slut till med en gissning på Slovenien, och det visar sig vara rätt, närmare bestämt i regionen Goriska Brda. Det innebär att vi visserligen bara är ca. fem fotbollsplaner från den italienska gränsen, som Fredrik uttryckte det. Vinet heter 2004 Edi Simcic Duet Lex, och är bordeaux-blend på druvorna merlot (80%), cabernet sauvignon (10%) och cabernet franc (10%). Det har dessutom lagrats ganska länge på nya ekfat. Detta var faktiskt för mig ett helt nytt vinland, och vinet gav mig ett synnerligen gott första intryck.

Kvällens sista rödvin kom från Roberto, och med tanke på hans rötter så var vi genast övertygade om att vi hade italienskt i glasen. Körsbär, med viss syra och slankhet, men det finns också en komplexitet och fyllighet bakom. Jag gissar först på Taurasi, och sedan far jag norrut till Valtellina. Några nörd-kollegor är inne på Amarone men jag håller inte med. Snart har vi gissat på allt italienskt utom Barolo, och då är det givetvis en sådan, närmare bestämt 2007 Renato Ratti Rocche Barolo. Det är gott och mycket välgjort, men jag hade nog väntat mig ännu mer kraft och tanniner från ett sådant kvalitetsvin. Det kan också vara så att våra smaklökar är något bedövade nu när kvällen börjar övergå i natt. Denna flaska hade nog tjänat på att ligga tidigare i provningssekvensen.

Trots att Niklas redan bidragit med två spännande flaskor, så hade han sparat den bästa överraskningen till sist. Specialverktyg för att lirka ut riktigt gamla och sköra korkar togs fram, och då blir alla församlade vin-nördar ordentligt nyfikna. Korken blir skickligt omhändertagen, och nu får vi njuta av ett helt unikt vin som påminner om flytande smörkola till färgen. Doften är ljuvlig med komplexa toner av honung, fikon, smörkola, mandel och vanilj. Vi är fullständigt övertygade om att detta är en gammal dammig Madeira. När vi frågar Niklas efter ledtrådar så säger han att det inte är Madeira, och han vet inte riktigt själv exakt var det är. När flaskan befrias från sin folie så står det: Cooperativa Vitivinicola do Peso da Regua, Vinho Generoso, Reservado a Associados. Detta är varken Madeira eller portvin, men det är definitivt portugisiskt. Vinho Generoso är en generell term för sött vin. Årgång saknas på etiketten, men Niklas tror att vi här har något från 1930-talet!! Ett så gammalt vin har jag faktiskt aldrig tidigare druckit. Det var helt enkelt en fantastisk upplevelse, och vinet var riktigt gott. Jag satt t.o.m. och sniffade lyckligt på korken (det finns bildbevis). Tack Niklas! Du har verkligen vidgat mina vyer.

Nu hade klockan passerat midnatt, och det var bara det verkliga järngänget kvar. Niklas 30-talsvin var helt klart "a hard act to follow" men jag plockade ändå fram ett välkylt muscat-vin som dessert. Det var 2005 Domaine de Barroubio från St Jean de Minervois i södra Frankrike. Jag gillar verkligen dessa muscat-viner, för de är inte alltför sötsliskiga, utan sötman balanseras upp av en fin syra, och så även här.

Så småningom blev det allmänt uppbrott från denna fantastiska kväll, där vi faktiskt provade hela 11 kvalitetsviner från 7 olika länder (dock bara Europa). Vi steg ner i väntande taxibilar, och lämnade stackars Ulf bland flyttkartonger och väldigt många odiskade vinglas. Han kunde dock trösta sig med ett antal bra slattar också. Tack till alla medverkande. Det var riktigt trevligt och inspirerande. När gör vi detta igen?

Vinshopping på Fortnum & Mason

Efter besöket på Berry Bros & Rudd så blev det lite mera shopping på Jermyn Street. Där är det dock herrekipering i alla dess former som gäller, och inga viner så långt ögat når. Det kan vara nog så tröttande att handla, så framåt seneftermiddagen var det definitivt dags för en paus. Den intogs i Fortnum & Masons klassiska Fountain Restaurant, och bestod givetvis av afternoon tea. En rykande kanna Earl Grey ledsagades av varma scones med clotted cream och strawberry jam. Kan det bli mer brittiskt än så. Very civilised, I must say.

Sålunda styrkt så var det dags att jaga nya vinfynd. I Fortnum & Masons källarvåning fanns det en hel del att botanisera bland. Jag fastnade denna gång i hörnet med de lite sötare varianterna. Jag inhandlade dels en Sauternes, 2007 Chateau Lafaurie-Peyraguey och sedan Fortnum & Masons härtappade 1999 Vintage Port från firman Niepoort. Jag höll mig dock till halvflaskor, så att det skulle finnas någon rimlig chans att få ner alla drickbara souvenirer i packningen hem.

Nyårsviner 2011

Findukning, en sprakande brasa, festklädda gäster, och febril aktivitet i köket. Nu skall det gamla året firas ut ordentligt. Vi börjar med löjromstoast, och det är äntligen dags att smaka Nobel-champagnen, NV Veuve Fourny & Fils Blanc de Blancs Premier Cru. Det är bara att konstatera att den lyckades leva upp till förväntningarna. Frisk, snustorr, med citrus och gröna äpplen. Helt enkelt en klassisk aperitif-champagne som sitter perfekt som inledning på kvällen.

Varmrätten är en helt fantastiskt hängmörad oxfilé, serverad med både hemlagad bearnaise och portvinssås, samt hasselbackspotatis. Min gode vän C är på plats, han med de dammiga flaskorna, och han har givetvis tagit med sig en dyrgrip. Vi dekanterar med andakt 1993 Hospices de Beaune Mazis-Chambertin Grand Cru, Cuvée Madeleine Collignon. Doften är helt förförande, med initialt lite läder, stall och höstlöv som sedan successivt ersätts av förvånansvärt pigg frukt i form av körsbär och jordgubbar. Väl i munnen så finns den fina frukten och en läskande syra kvar, men åldern har nästan helt trollat bort tanninerna. Det är en märklig upplevelse att dricka ett så komplext och smakrikt vin, utan minsta strävhet, men fortfarande med en härligt lång eftersmak.

Efter C:s bidrag så ville ju inte jag vara sämre, så jag lyckades leta fram 2002 Hospices de Beaune Pommard, Cuvée Billardet. Denna relativa ungdom uppvisade en betydligt mindre komplex doft, för här kommer de röda bären direkt, främst i form av jordgubbar och hallon. I munnen är det en härlig balans av de röda bären, syra och en lite tanniner som ger stadga, längd och fyllighet. Doften kan inte match det mer spännande äldre vinet, men smakupplevelsen är faktiskt bättre. Detta var ett av de bästa Pommard-viner som jag har druckit. Bourgogne när den är som bäst är helt enkelt oslagbar.

Till dessert får vi avnjuta en smäktande len crème brulée. Ledsagande dryck är Moscatel de Setubal, ett starkvin från Portugal, som perfekt matchar den knäckiga smaken från det smälta sockertäcket. Denna smakkombination lärde jag mig att uppskatta vid ett besök på den anrika krogen och ostbutiken 28+ i Göteborg för många år sedan, och den håller än.

GOTT NYTT VINÅR!

99 kronors-viner

Om man går in och söker på Systembolagets hemsida så hittar man inte mindre än 52 röda viner som betingar det magiska priset 99 kr. Förklaringen är nog ganska enkel. Vinimportörerna har räknat ut att volympotentialen sjunker betydligt om vinet hamnar bland "finvinerna" för över hundralappen, så man prutar nog självmant ner sina viner till 99-kronorsgränsen för att kunna sälja lite kvantiteter. För oss konsumenter innebär det att det finns många prisvärda viner i denna kategori, som kanske egentligen borde kostat en tia eller två mera. Här kommer min lista på personliga favoriter bland 99-kronorsvinerna, utan inbördes ordning. Som synes en viss överrepresentation från USA och Italien, och Frankrike lyser denna gång helt med sin frånvaro:

Alamos Seleccion Malbec Merlot - Argentina

Allegrini Valpolicella Superiore - Italien

Beringer Founder's Estate Zinfandel - USA

Duorum - Portugal

Gallo Sonoma County Cabernet Sauvignon - USA

McManis Petite Sirah - USA

Monte Garbi Ripasso - Italien

Ravenswood Vintner's Blend Zinfandel - USA

Rosso di Valtellina - Italien

Saint Clair Pinot Noir - Nya Zeeland

Är det andra 99 kronorsviner som jag missat, som borde vara med på listan? Snart kommer sommaren och då är det väl lämpligt att titta på motsvarande lista med vita viner.

God jul!

En mycket trevlig tradition på julafton är att avsluta det myckna näringsintaget med ett gott portvin, som med fördel avnjutes tillsammans med ett tjockt lager stilton-ost på en pepparkaka. En smak-kombination "made in heaven" helt enkelt! I år var det 1989 Warre's Quinta da Cavadinha Vintage Port som korkades upp. Välbalanserad, förvisso söt, men inte överväldigande, och lagom fyllighet. Fikon och choklad i flytande form. Vinet är mycket gott redan nu, även om 20 år kan vara i yngsta laget för en vintage port. Helt enkelt ljuvligt, varför dricker jag inte portvin oftare? God jul!

Pålitliga 99-kronorsviner

Igår kväll kom sommargrannarna och tillika strandens barndomsvännerna över för en spontan grillning. Det var en liten utmaning att få igång glöden mitt i en intensiv åskskur, men sedan skingrades molnen och vi kunde sitta ute och äta, dricka och beundra havet.

Till den marinerade fläskfilén plockade jag fram två pålitliga röda från Systembolagets standardsortiment. Som av en händelse kvalar bägge två dessutom in precis under hundralappen i pris. Vi inledde med portugisen 2007 Vila Santa. Den har just släppts i ny årgång, och levererar stabilt fortfarande. Man får en kryddig doft, tydlig fatkaraktär med lite björnbär. Björnbären går igen i smaken, nu med lite vanilj på toppen. Vinet passade perfekt till det grillade köttet.

Vin nummer två var 2006 Allegrini Valpolicella Superiore, som jag redan smakade i april. Den charmiga körsbärsfrukten finns kvar och det smakar utmärkt att sippa på även efter det att köttet är uppätet.

Vin-nyheter i maj

I morse stod jag faktiskt i kö utanför dörrarna till det lokala Systembolaget kl. 10, och det hör inte direkt till vanligheterna. Det var kombinationen av att släppet denna gång inträffar på en lördag, och ett antal intressanta flaskor som man vill lägga vantarna på, som drog mig dit. Jag var långt ifrån ensam, så jag trodde att det skulle bli trångt framför nyhetshyllan, men alla andra i kön verkade ha ärende till öl och sprit-avdelningarna, eller vara primärt inriktade på vininköp i fyrkantiga kartonger med kran, så jag behövde inte trängas.

Detta blev dagens byte:

1994 Meulenhof Erdner Treppchen Riesling Auslese, 129 kr  - Mogen halvtorr mosel till ett mycket bra pris.

1995 Karl Erbes Ürziger Würzgarten Riesling Auslese, 176 kr - Ytterligare ett guldkorn från Mosel

2006 Cistus Reserva, 119 kr - Intressant portugis från Douro-dalen

Jag beställde också en flaska Lupa Moscato d'Asti för 119 kr. Det tas bara in 360 flaskor i hela Sverige, och de flesta verkade ha hamnat på Regeringsgatan, men några gick också att avropa från centrallagret i Örebro. Tur för mig, för detta vin blir perfekt till sommarens jordgubbar.

Nyhetssläpp i sakta mak

Jag har med tiden blivit allt mindre intresserad av att hysteriskt stressa till ett systembolag den första vardagen i månaden för att få tag på några åtråvärda flaskor med begränsad tillgång. Det känns nästan förnedrande att köa som boskap för att få tag på dyrgriparna. Därför har aprils nyhetssläpp en klar fördel. Man kan i sakta mak botanisera bland nyheterna på hyllorna, för de skall finnas i sådan kvantitet att de inte tar slut i första taget. April-släppet är helt enkelt ett inträdesprov för viner som kanske skall kunna kvalificera sig till det ordinarie sortimentet så småningom, och då måste man ha kapacitet att kunna leverera ganska stora kvantiteter till systembolagshyllorna. 

De april-viner jag lyckats plocka ihop hittills verkar ganska lovande:

2007 Xavier Chateauneuf du Pape - 199 kr

2007 Domingos Private Collection Touriga Nacional Reserva - 119 kr

2005 Morone Vino Nobile di Montepulciano - 169 kr

2006 Jaffelin Mercurey Premier Cru - 149 kr

2007 Menetou-Salon Les Thureaux - 99 kr

2005 Allegrini Valpolicella Superiore - 99 kr

2006 Tapiz Reserva Malbec - 105 kr

Xavier får nog vila i källaren ett tag, men det kan nog bli recensioner av de andra ganska snart.

Vintips - Duorum

Portugal har levererat ganska många trevliga och prisvärda överraskningar bland de röda viner på Systembolaget under de senaste åren. Flera har dessutom kommit från firman Joao Portugal Ramos, såsom Vila Santa och Ramos Reserva.  Ikväll provar vi en nyhet från Portugal där nämnde Ramos är inblandad igen, denna gång i par med önologen Jose Maria Soares Franco. Projektet Duorum startade så sent som i januari 2007, så vi dricker första årgången någonsin. 

2007 Duorum Colheita kommer från Duoro-dalen, och är gjord på de klassiska portvinsdruvorna Touriga Nacional, Touriga Franca och Tinta Roriz. Färgen är djupt blålila. Doften ger mycket mörka bär, uppbackat av vanilj. I munnnen, mer av samma sak, och en viss kryddighet, men allt samlat i en ganska stram stil. Ett utmärkt vardagsvin till en köttbit, för 99 kr på Systemet. 

Julkalas med vin

För andra året i rad samlar vi vänner för ett knytkalas i julens tecken. Det blir ett riktigt bra julbord när många bidrar, det kan jag lova. Livat också, med 9 vuxna och 9 barn i huset. Till julbordet hör ju definitivt öl och snaps, och vi avvek på intet sätt från denna tradition. Det finns dock ett par tricks för att ändå klämma in lite vin i julkalasandet.

Vi börjar med en generös löjromstoast innan vi angriper det egentliga julbordet. Till detta serveras givetvis champagne. Idag blev det Jacquart Brut Mosaique och Juget Brunet Tradition. Jacquart är ett stort kooperativ i Reims. Deras standardchampagne går att få för en överkomlig peng på Systemet, 209 kr, och den levererar bra. Friskt chardonnay-dominerad druvsammansättning, med lite äpple och citrus i smaken. Juget Brunet, å andra sidan, är en liten producent i byn Ay, som gör fylliga champagner med ett stort inslag av pinot noir. Detta är en utmärkt måltidschampagne, och en av mina personliga favoriter, men till löjrommen passade nästan Jacquarts friskhet ännu bättre. Juget Brunet beställer man lättast i beställningssortimentet via importören, Spruce Up! 

Till desserten hoppade vi över den mäktiga Ris-a-la-Maltan, utan gick istället på ostarna. En mogen Stilton på pepparkaka förtjänar sannerligen portvin. Detta är en given kombination i jultider. Idag serverades dels pålitliga Graham's Late Bottled Vintage från 2001, dels Warre's Otima 10 Year Old Tawny. Bägge två goda, men jag föredrog nog den lite fylligare Late Bottled Vintage till den salta osten. God jul!  

Allt om Mats stora Vinprovning

I veckan damp senaste numret av Allt om Mat ner i brevlådan.  Denna gång är det ett specialnummer ägnat åt vin, och innehållet består bl.a. av den årliga provningen av hela Systembolagets bassortiment. De har provat inte mindre än 1174 olika viner, och redovisar resultatet på ett ganska detaljerat sätt i tidningen. Ett mycket imponerande jobb, men jag avundas dem inte. Tänk så många goda droppar de har varit tvingade att spotta ut. 

Så vad kommer Allt om Mats vinprovare fram till? Jo, de utnämner Portugal till årets rödvinsland, och det är bara att instämma. Jag har druckit ett flertal riktigt trevliga portugiser under det senaste året. På fyndlistan hittar man bl.a. Periquita Reserva och Vila Santa. Bland de franska vinerna så har Chateau Courac Laudun kvalat in som fynd, likaså Chateau Bouscasse, som ger mycket vin för pengarna, runt hundralappen. Italien har många viner på fyndlistan. Värda att nämna baserat på egna goda erfarenheter är La Tense Sassella, Rocca Guicciarda Riserva och La Grola. Sedan glädjer det mig att vinprovarna har uppmärksammat en av mina amerikanska favoriter, nämligen Ravenswood Vintner's Blend Zinfandel. En perfekt standard-Zin till den grillade hamburgaren.  Man har även utsett årets bästa rödvin i standardsortimentet, och valet föll på 2004 Chateau Mont-Redon från Chateauneuf-du-Pape för 215 kr. Jag har inte druckit detta ännu, men nu blir man ju nyfiken.

På den vita sidan så är Österrike vinnare, med friska Gruner Veltliner och fina Riesling-viner. Spanien med sin albarino-druva nämns också. Några exempel från den vita fyndlistan är: Leth Gruner Veltliner, Gobelsburg Gruner Veltliner och Orballo Albarino. Man har även med standard-bourgognen Couvent des Jacobins som alltid är ett säkert val. Dessutom är hela fyra Chablis-viner listade som fynd. Ett av mina favoritdessertviner kvalar också in, nämligen St Stephan's Crown Tokaji Aszu 5 Puttonyos från Ungern. Bassortimentets bästa vin är tydligen 2001 Chateau d'Yquem, men än så länge klarar åtminstone inte jag prislappen på 6499 kr flaskan.

Äras de som äras bör. De som har gjort detta hästjobb i vinprovarsvängen är Mischa Billing, Jan Holmström, Gunilla Hultgren Karell och Magnus Waern. Det bästa av allt är ju att denna kunniga vinprovargruppen också vågar lista en lång rad ej prisvärda viner som man skall undvika. Tack Allt om Mat för vederhäftig konsumentupplysning.

Vintage Port från 1970

Portvin är ju allmänt ansett som ett av de mer lagringsdugliga vinerna som finns. 20-30 år för en bra årgångsport skall inte vara några som helst problem. Nu kan jag meddela att det går alldeles utmärkt efter 38 år också. Jag hade nämligen glädjen att få korka upp en riktigt dammig flaska från 1970, hemma hos goda vänner i Göteborg i veckan.

Färgen var ljust brun, med en rejäl fällning förstås, så försiktig dekantering krävdes. Sedan kunde man njuta av en hel godispåse av doft och smak: choklad, russin, plommon och lite nötter. Det enda riktiga åldertecknet var faktiskt färgen. Det var ett perfekt komplement till ostbrickan, eller det kanske snarare var osten som kompletterade vinet.

Tyvärr vet jag väldigt lite om själva vinet, men det finns en festlig historia bakom detta. Min vän har en portugisisk affärsbekant, som även äger en liten familjevingård i Douro-dalen, där det givetvis produceras portvin. Varje år tar denne man en liten del av årgångsvinet och sätter specialetiketter på, för att ge bort som julpresenter i sin andra affärsverksamhet. Det var så min vän kom över sin flaska, en liten julklappsmuta helt enkelt. Specialetiketten är dock helt värdelös för den som vill veta mer om vinet. Ett fånigt vikingaskepp & årgången på framsidan, och sedan en reklamtext på portugisiska på baksidan, men inte ett ord i övrigt om vinets ursprung. Lite frustrerande för en vin-nörd, men riktigt gott var det i alla fall.

Vintips från middag i Bromma

Igår avnjöt vi en delikat middag hos goda vänner i Bromma. Middagssällskapet bestod till stora delar av kurskamrater från studietiden i Göteborg, som faktiskt kommer ihåg den ursprungliga Puttes Vinspalt, då den publicerades i pappersform i studentblaskan.

Förutom Jonas utsökta mat, och en stimulerande middagskonversation, så blev det ju också en del vin under kvällen. Som aperitif inledde vi med Bestheim Pinot Gris Reserve, från Alsace. Ett kryddigt friskt vin med viss sötma, som fungerar utmärkt som "pratvin", men det har också kraft nog att tackla asiatisk mat. Till förrätt serverades en god sallad med chevre-toast. Vi drack då Concannon Syrah från Central Coast i Kalifornien. Ett fruktigt vin med toner av mörka bär. Det matchade chevre-osten väl, men skulle också kunna passa utmärkt till en grillad köttbit. Varmrätten bestod av pocherad rödtunga i en mycket god ljus sås. Den innehöll en hemlig ingrediens, som vi förgäves gissa länge på, innan Jonas avslöjade att han hade hällt Sauternes i såsen. Till fisken drack vi Louis Jadots Couvent des Jacobins Bourgogne Blanc. Det är en torr, frisk Chardonnay med viss fatkaraktär, i typisk Bourgogne-stil, och för att vara Bourgogne, också ett mycket humant pris. Eftersom Sauternes-vinet hade gått åt till såsen fick det bli portvin till desserten. Chokladmoussetårta med ett glas Graham's Six Grapes var minsann ingen dålig avslutning. Ett stort tack till Jonas och Kerstin för gästfriheten.

Vintips - Majsläppet

Flera av de nya vinerna som Systembolaget släpper idag ser intressanta ut, så det blev en liten utflykt till vårt kära monopol i förmiddags. Tydligen var det hela 156 viner som lanserades som tillfälliga nyheter, så det har varit ett digert dagsverke för våra vinskribenter att prova sig igenom utbudet. För att förbereda inköpsresan har jag konsulterat Jens Dolks kommentarer i Svenska Dagbladet, Anders Röttorp på DI, Jack Jakobsson som skriver för BKWine, samt Håkan Nilsson i tidskriften Mat & Vänner. Deras rekommendationer, kombinerat med egna preferenser resulterade i följande inköp:

Röda

2002 Lohsa, Maremma, Italien, 169 kr

2004 Callabriga, Douro, Portugal, 118 kr

Vita

2007 Chavet & Fils, Menetou-Salon, Frankrike, 98 kr

2007  Serra da Estrela, Rias Baixas, Spanien, 119 kr 

Lohsa är ett modernt Toscana-vin från Montepulciano gjord på Cabernet Sauvignon istället för de traditionella Sangiovesedruvorna. Enligt provsmakarna fylligt, smakrikt och med viss druvsötma.

Callabriga kommer från portvinsdistriktet Douro, och är också gjord på de klassiska portvinsdruvorna touriga nacional och tinta roriz. Producent är den stora vinkoncernen Sogrape, som också står bakom Portugals bästa rödvin, Barca Velha. När kvaliteten på druvorna inte riktigt når upp till Barca Velha-klass används istället etiketten Callabriga. 

Menetou-Salon är Sancerres närmaste granne i Loire-dalen. Vinerna är också mycket snarlika, med tydlig Sauvignon Blanc-karaktär, citrus och mineraltoner.

Serra da Estrela är gjord på den just nu trendiga spanska druvan albarino, och kommer från distriktet Rias Baixas i Galicien, ute vid Atlantkusten norr om Portugal. Provsmakarna hittar päronfruktighet, och syrliga toner av grape och gröna äpplen.

Vintips - Prisvärda portugiser

Idag är det min namnsdag, och dessutom kom svägerskan på besök. Med andra ord, två goda anledningar att korka upp en flaska vin en onsdagkväll. Det blev en 2003 Pedra D'Armas Reserva från Portugal. Jag köpte den för något år sedan på Systemet till det facila priset av 97 kr. Den finns kvar i beställningssortimentet, varunummer 82025, nu med årgång 2006 och priset har gått upp till 99 kr. Fortfarande väl värd pengarna, då den smakade mycket gott tillsammans med några väl valda ostar.

En annan portugis att ha med på inköpslistan är 2004 Periquita Reserva. Denna storebror till den vanliga Periquitan kom som en nyhet i aprilsläppet, och kostar bara 79 kr, varunummer 2560. 

Vintips - Våga vägra dunk!

En majoritet av det vin som numera säljs på vårt kära monopol, Systembolaget, är förpackat i trelitersdunkar. Vi svenskar tycks ha anammat denna förpackningsform mer helhjärtat än någon annanstans. Bekvämt, javisst, men så tråkigt. Min största invändning är helt enkelt bristen på variation. Jag vill inte hälla i mig tre liter av samma vin under en begränsad tidsperiod. Då köper jag mycket hellre fyra individuella 75 cl. flaskor. Visst finns ett antal trevliga vardagsviner på treliterdunk, men det går utmärkt att också inhandla dem flaskvis. Här är två bra tips på röda vardagsviner som alltid håller måttet (både på dunk och flaska):

Ramos från Portugal, nr. 6139, 69 kr

Rawson's Retreat Shiraz Cabernet från Australien, nr. 6942, 72 kr  

Numera köper jag bara dunkar vid två tillfällen. Det är fortfarande oslagbart bekvämt när man har den stora grillfesten med många gäster. Dessutom blir det alltid en dunk när svärföräldrarna är på besök. En rent defensiv åtgärd för att undvika alltför djupa hål i vinkällaren.....