Vintips - Banyuls

I ett bortglömt hörn av Frankrike, visserligen vid Medelhavet, men vid foten av Pyreneerna, nära spanska gränsen, ligger den sömniga lilla byn Banyuls-sur-Mer. Jag var på besök här under en tågluff genom Frankrike för cirka 20 år sedan. Det är en sällsynt vacker plats, med en liten badstrand mitt i byn. När man ligger där och plaskar i vattnet ser man sandstrand, palmer och sedan bergen som tornar upp sig där byn slutar.

Kring den här byn görs också det söta röda starkvinet Banyuls. Jag fick faktiskt med mig en flaska som souvenir från tågluffen, som så småningom konsumerades med välbehag, men jag har inte druckit det sedan dess. De behagliga minnena från byn levde dock kvar, så jag nappade direkt då Systembolaget i våras släppte 2002 Berta-Maillol Banyuls som en tillfällig nyhet, på halvlitersflaska. Vinet görs huvudsakligen av Grenache-druvan, och det har en lite bränd, oxiderad ton. Annars dominerar plommon och nötter. Ett mycket smakrikt och lite annorlunda dessertvin som jag varmt kan rekommendera. Ett återbesök i Banyuls-sur-Mer skulle inte vara fel det heller.

Amerikansk kryddighet

Den här helgen firar våra vänner i USA Thanksgiving. Själva "Turkey Day" infaller den sista torsdagen i november, men hela långhelgen brukar tillbringas med släkt och vänner. För många amerikaner är Thanksgiving t.o.m. en viktigare helg än självaste julen. Så här års, i det svenska november-mörkret, brukar vi längta lite extra till vår andra hemstad, Atlanta, så det kändes helt rätt med lite amerikansk kryddighet från södern idag.

Jag lagar till en het Jambalaya med chorizo, kyckling, räkor, råris och grönsaker. Det blir riktigt gott. Grannarna kommer över, och vi korkar upp ett likaledes kryddigt kultvin från Kalifornien, nämligen Cosentinos 2005 Cigar Zin. Detta är en maffig Zinfandel, gjord på druvor från gamla vinrankor i Lodi-distriktet. Mycket röd frukt, körsbär och kanske lite cederträ från cigarrlådan, därav namnet. 2005:an är inte lika bra som den 2003:a vi drack då vi senast var i Atlanta, men fortfarande mycket gott. De flaskor jag har kvar skall dock få vila lite till.

Cosentino Winery

En lördagseftermiddag på Grappe

Grappe är en vinkällare på Grevgatan i Stockholm, ett stenkast från Strandvägen i fashionabla Östermalm. Denna institution grundades av Carl-Jan Granqvist redan 1986, och här förvarar vinintresserade utan egna källarutrymmen sina dyrgripar. Det finns bra lokaler för vinprovningar, och ett klubbrum, där man kan njuta av en ostbuffe och smaka av sina viner från de närbelägna hyllorna. Jag är inte själv medlem, men som tur är har jag goda vänner som är det. Detta är nämligen en synnerligen trevlig miljö att bli inbjuden till, som denna lördagseftermiddag.

Vi är sex vänner som samlas i klubbrummet, och under värdparets ledning tar vi för oss av ostarna och börjar sedan sniffa på det första vinet. Det är 1988 Chateau Giscours, en 3:e Cru från Margaux. Detta vin har alltså 20 år på nacken. 1988 var lite av ett mellanår för röd Bordeaux, men denna flaska har klarat åldrandet väl. Doften ger en ordentlig dos läder. I munnen är vinet slankt, förvånansvärt syrligt med ganska dammiga tanniner och torkad frukt. En fin upplevelse, men inget fantastiskt vin. Det växer dock i kombination med osten, och när temperaturen höjts något i glaset.

Det andra vinet kommer från andra sidan Atlanten, och är en personlig favorit. Vi talar om 1997 Stag's Leap Wine Cellars Napa Valley Cabernet Sauvignon. Jag har själv besökt vingården för många år sedan, då vi tillbringade en dag i Sonoma och Napa. Vi försökte hinna med så mycket som möjligt, och Stag's Leap råkade bli det sista besöket för dagen. Det hade redan mörknat när jag rusade in i provningsrummet, strax innan stängning. Kära hustrun hade redan tröttnat på vinprovning och sov i bilen. När jag kom ut en stund senare hade jag bl.a. fått avnjuta deras single vineyard Cabernet Sauvignon, Fay, och jag var fast. Det vin vi dricker idag är trots sina 11 år (eller kanske just därför) förvånansvärt vitalt med rejäla tanniner, och mörk frukt, toppat med lite kryddighet och ett uns kaffe. Passar min smak utmärkt. Mums!

Ett stort tack till C & C för värdskapet och de fina dryckerna. När gör vi detta igen?

www.grappe.se

Vintips - Lat 42

I oktober-släppet kom en Rioja Gran Reserva som genast klassades som fynd av många vinskribenter. 2001 Lat 42 kommer från producenten Torre de Ona och kostar bara 79 kr. En Grand Reserva brukar annars gå för det dubbla priset. Jag blev givetvis nyfiken, men hyllorna har gapat tillfälligt tomma på flera Systembolag när jag försökt lägga vantarna på några flaskor. Nu har jag dock äntligen provsmakat, och jag förstår varför vinet tar slut. Här får man väldigt mycket för pengarna. Mjukt, lättdrucket utan att bli mesigt. Som alla Gran Reservor en tydlig fatkaraktär efter två år på ekfat. Lite kryddighet och nötter får man på köpet. Detta är ett vin man kan bunkra. Det har även fallit den kräsne frankofilen i smaken.

Bordeaux-kväll

Härom kvällen åt vi en god middag hos min Bordeaux-älskande vän M med hustru. Det var en riktigt högkvalitativ frankofil tillställning med årgångschampagne, boeuf bourguignon, goda franska ostar, och givetvis Bordeaux. M gör nämligen just nu stora ansträngningar för att reducera sin omfångsrika vinsamling till mer hanterliga kvantiteter, och vi hjälper mer än gärna till.

Till den mustiga köttgrytan serverades en Pomerol, 2001 Chateau La Fleur Petrus. Många tror att detta är det berömda Chateau Petrus andra-vin, men så är inte fallet. Egendomen ligger i själva verket tvärs över vägen från Chateau Petrus. Vinstockarna är ganska unga, och jordmånen inte fullt så lerig som på andra ställen i Pomerol. Detta resulterar i ett ganska lätt, men sofistikerat vin, som mognar redan efter 5-8 år. Doften var fruktig, med lite plommon och en antydan till läder. I munnen är vinet slankt och silkigt mjukt, med en härlig balans. Perfekt att dricka nu.

När vi tog avsked efter denna goda middag fick vi ytterligare en Bordeaux-flaska i gåva. Det var 2002 Chateau Prieure-Lichine från Margaux. Som namnet antyder var detta slott från början ett kloster. Det är klassificerat som en 4:e Cru, med ett renomme som väl motsvarar klassningen. Vinerna skall lagras minst 10-12 år så den här flaskan landar tryggt i källaren. 

Visst är det härligt med så generösa och vinälskande vänner!

Vintips - Amerika igen

I veckan blev det jobb-byte, och lite uppståndelse kring det, så tyvärr alldeles för lite tid till vindrickande och vinbloggande. Jag hoppas ta igen det under helgen. Vi börjar med lite amerikanskt. Efter att ha bott flera år "over there" så har jag lärt mig att uppskatta den amerikanska stilen, men fruktiga, publikfriande, pang-på-rödbetan viner. Kanske inte alltid så sofistikerade och nyanserade, men härligt lättillgängliga och perfekta en fredagkväll, när man bara vill slappa framför Idol med barnen. Här kommer två bra exempel:

2005 Sin Zin från Alexander Valley Vineyards motsvarar alla krav på en bra Zinfandel. Härligt fruktig doft, utan att bli syltig. Smaken full av röda bär, med lite avslutande pepprighet. Hög alkoholhalt, men den är väl maskerad av all frukt. Precis vad vi behövde en fredagkväll. Flaskan är inköpt i Detroit för knappa 20 dollar.

Den andra amerikanska favoriten som vi nyligen druckit är 2005 Gordon Brothers Merlot. Nu har vi lämnat Kalifornien, och befinner oss längre norrut, i Columbia Valley, Washington State. Också detta ett mycket lättillgängligt och trevligt vin, men här stöter man på lite plommon och blåbär i doft och smak. Bra balans och tanniner som ger en stabil ryggrad åt vinet. Även detta är inköpt i USA för runt 20 dollar. Jag önskar att jag hade fler flaskor i källaren.

Alexander Valley Vineyards

Gordon Brothers 

Vintips - Solanes

Idag provade vi en spanjor från oktober-släppet. Det var 2004 Solanes från Priorat. Mörkt röd färg, fruktig doft med lite plommon och örter. Smaken var fyllig, fruktig, med viss eldighet, och en angenäm kärnbitterhet som avslutning. Jag gillar det skarpt. Det matchade en mustig fläskfilegryta med kantareller och lök på ett utmärkt sätt. Det kommer att bli fler flaskor. 169 kr på Systemet. 

Vintips - Hattenheimer Schutzenhaus

En snustorr, friskt syrlig tysk Riesling från Rheingau för 75 kr. Låter det för bra för att vara sant? Nu har jag smakat den flaska jag köpte för någon vecka sedan i samband med november-släppet, och den infriar alla förväntningarna. Håll i er nu: 2007 Weingut Karl Joh. Molitor Hattenheimer Schutzenhaus Riesling Kabinett Trocken är det fullständiga namnet på vinet, som definitivt är värt att lägga på minnet. Doft av gröna äpplen, och sedan en härligt frisk smak med citrus och mineraler. Det smakade mycket bra till pasta med kräftstjärtssås. Detta är som sagt en tillfällig nyhet från november, men det finns gott om flaskor på Systembolag i hela landet. Jag skall handla några fler. 

Skål för Obamas seger

Efter att ha bott sju år i USA, och med två barn som är födda där, och som därmed också är amerikanska medborgare, så känner man lite extra för detta land. Därför har också den amerikanska valrörelsen följts noga från både TV-soffan och datorskärmen. Vi orkade inte med att valvaka hela natten, men väckarklockorna ställdes istället tidigt, så att vi kunde vakna lagom till Obamas segertal. Nu blir det lite lättare att vara USA-vän igen, som Jan Björklund så träffande uttryckte det.

I kväll kändes det därför relevant att fira lite, och då måste ju ett vin korkas upp. Tyvärr hade jag inget amerikanskt som var rätt tempererat, så vi dök först på australiensiska 2004 Yalumba Shiraz Viogner. Tyvärr var flaskan ordentligt korkskadad och fullständigt odrickbar. Man blir alltid lika besviken när detta händer. Jag har ytterligare en flaska i källaren, så vi får hoppas på bättre tur nästa gång.

Nästa alternativ, med rätt temperatur var italienskt, 2000 La Braccesca. Detta är en Vino Nobile di Montepulciano från den välkända producenten Antinori. Mörkt, ganska strävt, med fattoner av vanilj, och mycket mörk frukt. Ett mycket gott rödvin, men det hade gjort sig ännu bättre till en mustig höstgryta. Ett par år till i källaren hade heller inte skadat. Men nu är det uppkorkat, så skål för Barack Hussein Obama. 

PS. Årgång 2004 av La Braccesca finns i Systembolagets beställningssortiment för 169 kr.

Trevligheter i november-släppet

Idag var det dags igen för nyheter på Systemet. Jag hade hittat lite intressant i listan så det kändes befogat att smita iväg till en välsorterad butik under lunchen. Detta blev bytet:

Rött

2006 Georges Duboeuf Julienas, 100 kr - Cru Beaujolais är aldrig fel

2007 Prunotto Barbera d'Alba, 119 kr - Bra producent i Piemonte

2006 Alain Graillot Crozes Hermitage, 188 kr - Pålitlig Syrah från norra Rhone-dalen

Vitt

2007 Ladairo Godello, 98 kr - Spännande från litet spanskt distrikt nära portugisiska gränsen

2007 Dr. Loosen Wehlener Sonnenuhr Riesling Kabinett, 129 kr - Halvtorr mosel från doktorn själv

2007 Hattenheimer Schutzenhaus Riesling Kabinett Trocken, 75 kr - Fynd-riesling från Rheingau

Jag återkommer när det har provsmakats.

Vintips - Nederburg Noble Late Harvest

Jag tycker att en måltids avslutning är mycket viktig, dvs desserten. Jag sticker inte under stol med att jag är något av en gottegris, och det innebär också att bra dessertviner står högt i kurs hos mig. Härom dagen var vi bortbjudna till goda vänner, och fick en utsökt måltid, men höjdpunkten kom sist. En fruktpaj med bl.a. mango, täckt av ett knaprigt knäcklager, mums! Till detta serverades ett mycket passande dessertvin från Sydafrika, 2007 Nederburg Noble Late Harvest.  Rejält sött men också med uppfriskande fruktsyra, och smak av aprikoser och honung. Vinet är gjort huvudsakligen på chenic blanc-druvan, med en liten inblandning av riesling. Det är nästan fyndstämpel på detta, för 69 kr halvflaskan på Systemet. Jens Dolk har även skrivit väl om vinet i Svenska Dagbladet ganska nyligen. Nästa gång ni planerar att servera en god fruktdessert, spring och köp.

Kvarterskrog i Paris - Au Petit Theatre

Sista kvällen i Paris ville jag hitta en riktig fransk kvarterskrog med en bra vinlista. Jag behövde inte gå långt. Exakt ett kvarter från hotellet, i hörnet mot Marche St. Honore, ligger den lilla restaurangen "Au Petit Theatre". Sonen och jag stiger in kl. 19, och vi är då de första gästerna, men lokalen fylls snabbt på. Både dekoration och meny går i grisens tecken, och paradrätten är grisfötter tillagade på traditionellt vis. 

Dessa undvek jag dock, och måltiden inleddes istället med chevre-ost och färska fikon, inbakad i filodeg och smaksatt med honung. Detta ljuvliga paket låg på en bädd av blandat grönt och rostade pinjenötter. Verkligen en start helt i min smak. Huvudrätten blev kyckling i härligt krämig murkelsås. Även detta var en riktig fullträff. Det är svårt med seriös vinprovning i en 8-årings sällskap, men jag hittade en trevlig halvflaska Cru Beaujolais. Det var 2006 Domaine de Thulon Regnie från familjen Jambon. Serverad lite lätt kyld lyckades den hjälpligt tämja både chevre och kyckling. Röd frukt i fin balans, i en lätt och okomplicerad stil, utan att bli mesigt. Seriös Beaujolais är underskattad, och vällagad fransk mat är svårt att slå. Även sonen blev nöjd när en stor skål glass dök upp till efterrätten. 

www.au-petit-theatre.fr

www.thulon.com