Tack för Pinot Noir-tipsen

Som bloggare är det alltid extra trevligt när man får kommentarer på det man skriver. När jag i senaste inlägget beklagade mig lite över brist på bra Pinot Noir i Sydafrika, så dök det genast upp två initierade tips i kommentarsfältet. Dessa flaskor är nu inhandlade. De fanns bägge två på Pinot Noir-hyllan i den lokala Liquor City butiken tio minuter bort. Jag har inte hunnit prova dem ännu, men de ligger redo på översta hyllan i vinkylen. Stort tack till Ulf på Red Scream & Riesling och Anonym.
Fortsättning följer…….

Pinot Noir i Sydafrika

Är man Pinot Noir-älskare så är tyvärr inte Sydafrika det bästa vinlandet att befinna sig i. Denna ädla druva utgör endast 1 ynka procent av vinodlingsarealen i Sydafrika. En ganska logisk förklaring kan ju vara att det nästan är för varmt i detta soliga land, för en druva som gärna vill ha det lite mera kylslaget. Det är dessutom osedvanligt svårt att hitta utländska viner på hyllorna här. Minst 95% av utbudet utgörs av lokal produktion, så ibland längtar jag faktiskt till Beaune. Som tur är har jag smugglat med mig några äkta Bourgogne som ligger på lut i vinkylen.

Nu har jag dock, mot alla odds, hittat en trevlig lokal Pinot Noir. Det är ett vin som heter 2012 Felicité, och det produceras av Newton Johnson Family Vineyards, utanför Hermanus, på sydkusten i den region som kallas Elgin. Detta familjeföretag har blivit lite Pinot Noir-experter på den sydafrikanska marknaden. Det är kanske de svala havsvindarna kring Hermanus som gör att druvan trivs här.

Felicité är ljust i färgen, och kan med fördel serveras lite lätt kylt. Det är en sympatisk Pinot Noir i den lite lättare stilen, med friska hallontoner och en lång tillfredsställande avslutning. Det fungerar alldeles utmärkt till lite kallskuret en varm sommardag, speciellt när man har hunnit bli hjärtligt trött på alla tunga Shiraz och Pinotage.

Carins vinprovning

Kära hustrun fyllde år i veckan, och hon önskade sig en vinprovning tillsammans med sina väninnor. Det är ju inga problem att organisera, så vi köpte in lite extra vinglas, och plockade fram fyra trevliga sydafrikanska röda viner ur förrådet. Tio glada damer dök upp till dukat bord, och sedan var det bara att köra igång, även om det var en viss utmaning att först få en syl i vädret. Vi provade halvblint, och nedan ser ni vinbeskrivningarna som jag hade förberett:


Carins födelsedagsvinprovning 2014-08-21

Halvblind provning av följande viner:

2011 Rickety Bridge Paulina’s Reserve Cabernet Sauvignon, Franschhoek

Detta vin är gjort till hundra procent på Bordeaux-druvan Cabernet Sauvignon. Det är ett ganska kraftigt vin, som lagrats hela 24 månader på ekfat. Det ger en viss strävhet, och bra lagringspotential. I smaken kan man hitta svarta vinbär, en antydan till mint, och rentav lite blyerts.
169 rand på SPAR

2012 Kloovenburg Merlot, Swartland

Merlot är den andra klassiska Bordeaux-druvan. Detta är ett mjukare vin än Cabernet Sauvignon, med mindre strävhet, och en nästan sötaktig fruktighet, från röda bär. Merlot-viner kan också upplevas som lite syrliga.
Köpt på vingården i Swartland för ca. 130 rand, men Kloovenburgs viner finns även på SPAR.

2010 Painted Wolf Guillermo Pinotage, Swartland

Pinotage är ju Sydafrikas egen druva, som togs fram som en korsning av Pinot Noir och Cinsault, av en professor på Stellenbosch University 1925. Det här vinet är ganska fylligt och domineras av mörka bär, såsom mogna blåbär. Det har lagrats 14 månader på ekfat, vilket ger lite vaniljtoner.
Svårt att få tag på. Endast 2400 flaskor producerade. Köpt via Wine Logistics (grossist) för ca. 130 rand.

2010 Waverly Hills SMV, Tulbagh

Detta vin är en blend, bestående av druvorna Shiraz (Syrah), Mourvedre och Viognier, som normalt odlas i Rhone-dalen i södra Frankrike. Waverly Hills satsar på helt biologiskt odlade druvor, utan någon användning av kemikalier i jordbruket.
Detta är ett ganska mjukt och fruktigt vin. Smaken domineras av röda bär och plommon, med lite kryddighet (peppar) i den långa eftersmaken.
Köpt via Wine Logistics för 87 rand (fynd!!).

Ingen lyckades pricka in alla fyra vinerna, men det var ganska svårt. En provning av olika europeiska viner hade varit lättare, för där är variationen betydligt större i årgångar, klimat, terroir etc. Några korrekta gissningar trillade dock in. Alla vinerna var bra, men det var Paulina's Reserve Cab och Waverly Hills SMV som gick åt först, så vi får väl kalla dem favoriterna.

Kvällen avslutades med limepaj och lite 2010 Boplaas The Chocolate Cape Vintage Port. Inte så dumt! Jag tror att alla var nöjda med födelsedagsfirandet.

Rosévinssommar

Jag har tillbringat större delen av den svenska sommaren på fel sida om ekvatorn, och därmed fått en mild sydafrikansk vinter istället. Nu är jag dock hemma på Värmdö i en vecka, och i denna högsommarvärme behövde ju rosévinsförrådet fyllas på. Detta tvingade mig till ett systembolagsbesök, nog det första på över ett år, och jag kan meddela att inte mycket har förändrats. Visst är sortimentet stort, i antal flaskor och lådor, men det är inte särskilt inspirerande. För att hitta de små intressanta vinproducenterna får man tröska sig igenom vinimportörernas hemsidor, och sedan förlita sig på beställningssortimentet. På systembolagets hyllor är det istället masskonsumtion som gäller, och då helst i fyrkantiga treliters lådor. Själva syftet med vårt kära monopol är ju att motverka alkoholens skadliga verkningar. Borde då inte dessa treliters dunkar förbjudas?? De inbjuder ju definitivt till en högre konsumtion än vad som kanske är nyttigt. Nej, våga vägra dunk, och drick bra viner på flaska istället.

Nåväl, mitt egentliga ärende var ju att fylla på rosévinsförrådet, och jag hittade till min stora glädje en bra flaska från mitt favoritdistrikt när det gäller rosé, nämligen Tavel. Allt är alltså inte totalt mörker på Systembolaget. :-) 2013 Les Lauzeraies är ett helt torrt, friskt och fruktigt rosévin, med härliga hallontoner. För 99 kr kan det varmt rekommenderas i sommarhettan, speciellt om det avnjutes i eftermiddagssolen på en klippa på Biskopsön i Stockholms skärgård.

PS. Läs gärna Per Gudmundsons ledarartikel i Svenska Dagbladet som publicerades den 1 augusti. Den handlar om Systembolaget eller kvalitet.

Besök hos Kloovenburg

I veckan hade jag återigen tillfälle att besöka den lilla byn Riebeek Kasteel i regionen Swartland. På väg till lunchrestaurangen stannade vi till hos vinproducenten Kloovenburg, precis vid västra infarten till byn. Här har odlats vin sedan 1704. Nu produceras både vin och olivprodukter av familjen du Toit.

Vi kliver in i det stora provningsrummet med en rejäl bardisk, och blir varmt mottagna av vinmakaren själv. Han låter oss raskt prova igenom hela sortimentet. Vi börjar med rosé, sedan chardonnay både med och utan ek, följt av en utmärkt sauvignon blanc. Därpå rött, med merlot, cabernet sauvignon, shiraz och en blend som heter Eight Feet. Namnet kommer från att ägarfamiljens fyra söner trampade druvorna till den första årgången. Druvblandning varierar från år till år, men årgång 2010, som vi provade, består av 50/50 cabernet sauvignon och shiraz.

Alla vinerna var välgjorda, och ganska lätta och fruktiga i stilen. Visst finns det lite tanniner och stuns i främst de cabernet-baserade vinerna, men absolut inget tungt och klumpigt. Jag beställde en låda vardera av sauvignon blanc, shiraz, merlot och Eight Feet. Beställning gjordes i torsdags, leverans hem till dörren i Johannesburg måndagen efter, och jag behövde inte ens betala något extra för frakten. Då är det lätt att köpa vin!

Kloovenburg var en mycket trevlig upplevelse, med en synnerligen vänlig och kunnig provningsledare, bra viner, och en charmig miljö. Dessutom erbjuder de även en uppsjö av olivbaserade produkter, både sådana som man skall äta, och sådana som man skall smörja in sig med. Jag kommer gärna tillbaka hit, gärna i sällskap med hustrun. Här finns både ett guesthouse och härliga vandringsleder upp i bergen att tillgå. Det låter väl som en bra helgutflykt.

Sortimentsprovning hos Wine Logistics

Härom veckan ordnades det en ordentlig vinprovning i klubbhuset på området där vi bor. Det var den lokala vindistributören Wine Logistics, som bjöd in det ganska köpstarka grannskapet till en sortimentsprovning som hette duga. De fungerar som grossist för ett tiotal vinproducenter från kända vinorter som Stellenbosch, Franschhoek, Paarl, Malmesbury, Tulbagh, Worcester och till och med några franska producenter. Företaget drivs av en dynamisk holländska vid namn Anneke Andrew, som sedan många år är bosatt i Sydafrika.

Wine Logistics kanske mest kända producent är Rickety Bridge från Franschhoek. Deras viner distribueras över hela Sydafrika, och de har flera varumärken i olika prislägen. Foundation Stone är namnet på deras basviner, i mellanprisklassen heter vinerna helt enkelt Rickety Bridge, medan prestigevinerna säljs under varumärket Paulina's Reserve. Jag provade mig igenom valda delar av det breda sortimentet, och fastnade för Paulina's Reserve Cabernet Sauvignon. Detta vin beskrivs uppskattande i Platter's Guide som "an iron fist in a velvet glove". Det är en ganska målande bild av ett vin med fasta tanniner som balanseras av härlig mörk björnbärsfrukt. För grossistpriset 139 rand per flaska, så var det lätt att slå till på en låda.

Nästa intressanta producent heter Newton Johnson Family Vineyards. De håller till i Upper Hemel-en-Aarde Valley, strax utanför Hermanus. Vingården ligger därmed bara några kilometer från sydkusten, och i deras lilla broschyr påpekas att alla deras vinrankor åtnjuter havsutsikt mot Indiska Oceanen. Det gör också att detta är ett av de svalaste odlingsområdena i Sydafrika, så här trivs framför allt Pinot Noir och Chardonnay. Jag slog till på Felicité Pinot Noir som är ett mycket lätt, fruktigt och friskt vin, att serveras varsamt kylt en varm sommardag vid poolen, till lite kallskuret. 69 rand flaskan (ca. 45 kr) kändes också ganska överkomligt. Jag föll också för deras Full Stop Rock. Detta inte enbart för det coola namnet, utan också för en härligt generös sydfransk blandning av syrah, grenache och mourvedre för 97 rand flaskan.

Provningen fortsatte sedan till Painted Wolf Wines. Namnet syftar på den utrotningshotade afrikanska vildhunden. Denna vinproducent startade så sent som 2007, och drivs av paret Jeremy och Emma Borg. De håller till i Paarl, men deras verksamhet fungerar nästan som ett kooperativ, där flera småodlare i regionen bidrar med druvor. För varje såld flaska går en del av intäkterna till olika projekt för att rädda vildhundarna från utrotning. De har flera intressanta viner i olika prisklasser, men jag fastnade för smaskiga och prisbelönta Guillermo Swartland Pinotage för 130 rand.

Jag har dock sparat den bästa producenten i provningen till sist. Allt jag smakade från Waverley Hills Organic Wines in Tulbagh var bra. De har ett utmärkt mousserande vin kallat MCC Brut för nästan inga pengar alls, och deras SMV blend (shiraz, mourvedre, viognier) var enligt min mening kvällens bästa vin, för 86 rand flaskan. Den relativt höga alkoholhalten är väl inlindad i mörk frukt och strama tanniner. Det är jättegott redan nu, men med ytterligare några år i källaren så kommer detta att bli en riktig kioskvältare till grillat kött. Kraftfullt och mjukt på samma gång.

Andra vinproducenter representerade på provningen var Stellenrust, Quando, Doran Vineyards, Horse Mountain, Stettyn och D'Aria men jag mäktade inte riktigt med att prova allt. Det var tur att det var kort gångavstånd hem.

Nystart!

Ok, nu är det hög tid för en nystart. Det har varit alldeles för mycket jobb och för lite vinbloggande under hela våren och sommaren. Fritiden har förvisso ägnats åt golf, trevliga safari-utflykter, och en och annan flaska sydafrikanskt vin, men skrivit något har jag ju inte gjort. En trevlig tjänsteresa till Kapstaden under veckan har dock givit mig ny inspiration. Jag har nu föresatt mig att skriva ett antal inlägg under helgen, för att komma igång igen. Jag kan locka med vinprovning på Kloovenburg i Swartland och en sortimentsprovning som hette duga när firman Wine Logistics var på besök i grannskapet. Fortsättning följer alltså…..

Riebeek Valley

I veckan gjorde jag mitt tredje besök i Kapstaden, å tjänstens vägnar. Jag har ännu inte hunnit göra en riktig vinresa, men ändå lyckats klämma in lite vinprovning varje gång, och så även nu. Vi besökte bl. a. vår återförsäljare i Malmesbury, ca. 70 km norr om Kapstaden, och centralort för vindistriktet Swartland. Han var vänlig nog att bjuda oss på lunch, och tog oss då till den lilla vinbyn Riebeek Kasteel i den otroligt vackra Riebeek Valley. Här ligger bl.a. den i Sverige välkända producenten Allesverloren. Lunchen intogs på den lilla italienska restaurangen Mama Cucina, och den goda pastan krävde ju ett glas vin eller två.

Riebeek Valley är känd för att producera utmärkt Shiraz, så vår värd rekommenderade 2012 LAM Syrah från den lokala producenten Lammershoek Winery i Paadeberg. Denna egendom ägs av österrikaren Paul Kretzel, gift med en sydafrikanska, så ganska mycket av hans viner går på export till Österrike. Han producerar två kvalitetsnivåer, där LAM-vinerna görs på druvor från ganska unga vinstockar, medan Lammershoek-vinerna får druvorna från de äldre vinstockarna, som det finns gott om. Vinerna görs så naturligt som möjligt utan kemikalier eller filtrering. LAM Syrah är en fruktig och ganska lätt syrah med härliga körsbärstoner och bra balans. Jag kommer definitivt att hålla utkik efter Lammershoeks viner på hyllorna hädanefter.

Den trevliga lunchen följdes av en liten rundtur i byn, och av någon outgrundlig anledning så blev det ett vinprovningsstopp på Riebeek Cellars. Detta är det lokala kooperativet, dit 12 vinodlare levererar sina druvor. Man producerar tre olika kvalitetsnivåer, Riebeek Cellars Collection, A Few Good Men och Kasteelberg. Priserna är högst modesta, och börjar på 30 rand (ca. 20 kr) och det dyraste vinet kostar inte mer än 106 rand (ca. 70 kr). Vi provade oss glatt igenom sortimentet, under sakkunnig och vänlig ledning bakom baren. Kasteelberg Shiraz var utmärkt, med tydliga toner av kaffe och tobak, med mörk frukt. Kasteelberg Viognier var likaså en trevlig bekantskap. Jag fastnade också för Riebeek Cellars Shiraz/Cinsault som är ett utmärkt mjukt, fruktigt sommarvin till pasta eller pizza. För 20 svenska kronor är det ett svårslaget fynd.

Besöket avslutades med lite shopping. 18 väl valda goda flaskor är nu på väg till Johannesburg. Leverans är utlovad till måndag. Det är ett smidigt och trevligt sätt att köpa vin. Det kommer garanterat att bli fler besök i Swartland.

Groot Constantia

Förra helgen tog jag familjen med mig till Kapstaden för att visa dem denna pärla. Vi hade strålande väder och hann med både Robben Island och Cape Point, och mycket annat däremellan. Högt på min önskelista stod givetvis en tur till Stellenbosch, och kanske t.o.m. Franschhoek, men efter högljudda protester från barnen så blev jag tvungen att kompromissa. Istället för en heldagsutflykt, så fick barnen en sovmorgon på hotellet, medan vi vuxna gjorde en snabb tur till Constantia.

Vi hade bara tid för ett vingårdsbesök, så det fick bli den sydafrikanska vinindustrins Grand Old Dame, Groot Constantia. Detta var en gång i tiden den holländske guvernören Simon van der Stels herresäte, och han började plantera druvor här 1685, och skapade därmed den äldsta vingården i Nya Världen. Nuförtiden är detta ett mycket populärt utflyktsmål, bara en kvart från Kapstadens centrum. Här finns förutom vingården med vinprovningar och visningar, två restauranger och ett historiskt museum. Omgivningarna är bedårande vackra så det är lätt att förstå attraktionskraften.

Vi var dagens första gäster i det stora vinprovningsrummet. Här finns tre stora barer, och otaliga bord och bänkar, så att flera busslaster turister skall kunna tas emot samtidigt. Därför kändes det lyxigt att ha hela stället för oss själva. För 30 rand får man prova fem valfria viner från listan. Det hälls generöst, och mina fem viner blev helt plötsligt åtta, då de såg mitt genuina intresse. Produktionen är bred, och innehåller både vita och röda viner, bubbel och sött.

Jag inledde provningen med två vita. Den första var en blandning av 60% Semillon Blanc och 40% Sauvignon Blanc från 2013. Trevlig och okomplicerad, men den lämnade inget större bestående intryck. Nästa vin var från samma årgång men nu 100% Sauvignon Blanc. Här var det lite mera bett i syrorna och ett ganska kapabelt fisk- och skaldjursvin.

Sedan var det dags för röda viner. Jag började med 2011 Constantia Rood. Detta är ett blandvin som i princip innehåller alla röda druvsorter som odlas på egendomen, dvs Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Shiraz och Pinotage. Detta är ett fruktigt vin med plommon och svarta vinbär. Tanninerna är mycket mjuka och detta skall drickas ungt. Ett utmärkt vardagsvin till pizza eller pasta t.ex. Nästa vin var 2011 Constantia Cabernet Sauvignon. Det här är ett klart kraftigare vin, som passar bra till en rejäl köttbit. Det går utmärkt att dricka nu, men det känns som om lite lagring inte skulle skada heller. Här finns både lite hallon och svarta vinbär i härlig kombination.

Det sista vinet på min lista var 2011 Gouverneur's Reserve Red. Detta är en klassisk Bordeaux-blandning, bestående av 54% Cabernet Franc, 36% Merlot och 10% Cabernet Sauvignon. Det har fått vila på mestadels nya ekfat, och det ger ett kraftigt vin som än så länge är purungt, och definitivt behöver lagras ett antal år. Om man lyckas se bortom de nu väl kraftiga tanninerna så finns här stor potential. Efter dessa fem viner, så bjöd personalen i rask takt på lite bonus i form av 2011 Shiraz, 2012 Pinotage och 2012 Cape Ruby Port. Här var jag framförallt imponerad av Pinotagen som var både fruktig och välbalanserad.

Groot Constantias mest exklusiva vin, Grand Constance, får man tyvärr inte prova. Det kostar ca. 300 rand för en halvflaska så man förstår kanske varför. Detta är ett riktigt klassiskt dessertvin, som lär ha varit en av Napoleons dryckesfavoriter. Det är ett naturligt sött vin gjort på halvt soltorkade Muscat de Frontignan-druvor.

Besöket slutade med att jag plockade ihop en blandad låda av röda godsaker, samt två halvflaskor Grand Constance, och sedan beställde transport direkt till hem till dörren i Johannesburg. Det tog fem dagar, och sedan kunde jag lasta in ytterligare 14 flaskor i vinkylen. Den börjar bli ganska full redan.

For the Love of Wine

Nu har jag börjat att resa runt en del i Sydafrika i tjänsten, och den senaste månaden har jag besökt hamnstaden Port Elizabeth på sydkusten inte mindre än två gånger. Vid bägge tillfällena har jag hamnat på en makalöst trevlig vinbar och vinbutik som heter "For the Love of Wine". Den drivs av en mycket vinkunnig och sympatisk ung dam som heter Robyn Martin. Hon letar rätt på intressanta sydafrikanska boutique-viner som är svåra att få tag på om man inte besöker vingården direkt. Dessa kan man sedan avnjuta per glas eller per flaska på balkongen en trappa upp på Stanley Street. Allt man provar kan man även köpa med sig hem till humana priser. Vid bägge besöken har jag lämnat med tre spännande flaskor i handen, som sedan med nöd och näppe fått plats i det lilla handbagaget. Missa inte "For the Love of Wine" om ni besöker P.E., och hälsa Robyn från mig.

Carins Afrika-spalt

Min kära hustru har nu också börjat blogga, kanske lite inspirerad av vinspalten, i alla fall att döma av bloggens namn. Ni hittar henne på carinsafrikaspalt.blogspot.com. Hon är en betydligt flitigare skribent än jag är just nu, så där finns redan mycket matnyttigt att läsa om vårt Afrika-äventyr.

Nyårsviner, sent omsider

Jag är medveten om att jag ligger hopplöst efter med vinbloggandet. Det tär på krafterna att flytta med familjen runt halva jordklotet, och det har tyvärr inte blivit så mycket energi över för bloggande. Innan januari tar slut tänkte jag i alla fall skriva några rader om de viner vi korkade upp på nyårsafton. Vi landade i Johannesburg under mellandagarna, och nyår firades mer eller mindre på uppstuds i vårt nya hus, mitt bland flyttkartongerna.

Vi har en inbyggd gasgrill, och kvaliteten på köttet här i Sydafrika är enastående, så det fick bli lite grillad oxfilé med klyftpotatis. Till detta korkade jag upp en gammal flaska inköpt en gång i tiden i USA. Den har alltså fått resa med oss både över Atlanten och nu över hela den afrikanska kontinenten. 2000 Clos du Val Cabernet Sauvignon Oak Vineyard kommer från Stag's Leap District i Napa Valley. Det är en riktigt klassisk Napa Cab med mycket muskler, men 13 års lagring har slipat av kanterna väl. Tobak och läder samsas med en trevlig svartvinbärsfrukt. Tanninerna är mjukt avrundade och eftersmaken lång i munnen. Detta är ett utmärkt köttvin. Jag önskar att jag hade fler flaskor.

Nyårschampagnen blev 2004 Bollinger La Grande Année Brut, också medsläpad från Sverige. Detta är en riktig kvalitetschampagne, med små fina bubblor och en gyllengul ton. Druvblandningen är 66% pinot noir och 34% chardonnay. Doften av rostat bröd är markant, men sedan kommer både citrus och lite mer exotiska frukter. Det är friskt och lättdrucket rakt igenom, men med ordentlig kropp och fyllighet ändå. Nyårslöftet blir även i år: Drick mer champagne!

Den stora flytten till Sydafrika

Nu har det stora flyttlasset landat i Johannesburg, och hela familjen är också på plats. Det innebär att Sydafrika kommer att vara hemmaplan för den här bloggen i några år framöver. Det öppnar ju upp stora möjligheter att verkligen utforska den sydafrikanska vinproduktionen, men jag kommer nog inte helt att överge mina frankofila böjelser.

Vi fick stränga instruktioner av flyttfirman att inte packa något alkoholhaltigt i flyttlasset, vilket vi motvilligt lydde. Åtta veckors sjöfrakt i container från svenskt höstrusk till sydafrikansk sommarhetta hade nog inte varit så bra för vinsamlingen ändå. Istället blev det ett litet smuggelförsök av 12 väl valda flaskor i min vin-frigolitlåda, som korsat Atlanten ett antal gånger. Den är därför redan fullsmetad med flygetiketter och tullinspektionslappar, vilket genast fångade den nyfikna tullpersonalens uppmärksamhet på Oliver Tambo International Airport. De frågade mig om innehållet, och jag svarade sanningsenligt 12 flaskor vin. Det gav upphov till rynkade pannor och en föreläsning om att man bara får föra in två liter per vuxen. Det såg ett tag ut som om hela lasten skulle tas i beslag, men efter lite argumentation, lite vädjan, kanske en liten gnutta charm, och en flaska i muta, så fick jag i alla fall till slut in 11 flaskor i landet. Välkommen till Afrika!

PS. Det finns mer än viner att njuta av i Sydafrika. Den vackra lejonhonan ovan håller till i Timbavati, och är en av ett fåtal vilt levande vita lejon. Vi kom ganska nära…..