Direkt ur flaskan får man en rejäl dos svarta vinbär. Det känns som att sticka näsan i en burk med svartvinbärsgelé. Efter ca. en timme i karaffen har doften ändrat karaktär, och svartvinbärsfrukten finns givetvis kvar, men nu kompletterad av lite viol och ett ganska påtagligt inslag av menthol. I munnen är frukt och tanniner väl balanserade, med en härligt lång och fyllig eftersmak. Vinet växer i glaset och är som bäst mot slutet av varmrätten. Detta var ett riktigt intressant och komplext vin, som vann mycket på lyftning. Den initiala mentholen var inte riktigt min grej, men sedan blev det bara bättre och bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar