Bourgogne Grand Crus på Grappe

Lördagkvällen tillbringades med goda vänner på Berns salonger, i sällskap med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström, och deras "lokalrevy" för 08-folket innanför tullarna, med titeln Ljust & fräscht. Det var mycket underhållande, men dagens höjdpunkt inträffade faktiskt redan under eftermiddagen. Med barnvakter redan på plats hade nämligen några av oss beslutat att värma upp lite på vinklubben Grappe.

Det var helt enkelt dags att damma av varsin flaska bourgogne. C, som jag delar vinskåpet med, har en betydligt dammigare samling än jag själv, så han satsade på en 1990 Gevry Chambertin från Louis Max, medan jag plockade fram ett Hospices de Beaune-vin, nämligen 2000 Corton Grand Cru Cuvée Docteur Peste.

Nu föll det sig så olyckligt att flaskan från 1990, som ändå anses vara en utmärkt bourgogne-årgång, redan hade hamnat i en rejäl utförsbacke. Frukten var helt försvunnen, och det återstod bara syra, dvs farligt nära vinäger. Vi dömde unisont ut den som odrickbar, men C:s back-up gick inte av för hackor. Han korkade resolut upp en 1989 Moillard Echézeaux Grand Cru istället, så där satt vi helt plötsligt med två väldoftande karaffer Grand Cru.

Först stack vi näsorna i 2000 Corton. Här var det frågan om tydlig röd frukt, främst riktigt härligt mogna hallon, en gnutta körsbär, och som avslutning lite läder. Detta gick även igen i smaken, med bra syra, och ganska väl avrundade tanniner, med lång eftersmak. Det var helt enkelt riktigt gott.

1989 Echézeaux hade en mer komplex doft. Först fick jag en förnimmelse av lite unken jordkällare, men detta ersattes sedan av multnande löv, och mörk, mörk frukt. Jag associerade främst till björnbär. I munnen fanns bra syra, fint pulvriga tanniner men björnbärsfrukten kändes en liten aning uttorkad. Vinet var bra men inte fantastiskt, och vi var överens om att detta vin nog egentligen skulle ha druckits för 2-3 år sedan. Karaffen med Corton tog slut klart fortast, och det summerar eftermiddagens intryck väl.

På vägen ut hamnade vi i en intressant diskussion med Grappes sommelier, Emil, om vilken av C:s allra dammigaste buteljer som vi bör ta oss an nästa gång. En 1984 Mouton Rothschild ligger bra till....