Pinot Noir i Sydafrika

Är man Pinot Noir-älskare så är tyvärr inte Sydafrika det bästa vinlandet att befinna sig i. Denna ädla druva utgör endast 1 ynka procent av vinodlingsarealen i Sydafrika. En ganska logisk förklaring kan ju vara att det nästan är för varmt i detta soliga land, för en druva som gärna vill ha det lite mera kylslaget. Det är dessutom osedvanligt svårt att hitta utländska viner på hyllorna här. Minst 95% av utbudet utgörs av lokal produktion, så ibland längtar jag faktiskt till Beaune. Som tur är har jag smugglat med mig några äkta Bourgogne som ligger på lut i vinkylen.

Nu har jag dock, mot alla odds, hittat en trevlig lokal Pinot Noir. Det är ett vin som heter 2012 Felicité, och det produceras av Newton Johnson Family Vineyards, utanför Hermanus, på sydkusten i den region som kallas Elgin. Detta familjeföretag har blivit lite Pinot Noir-experter på den sydafrikanska marknaden. Det är kanske de svala havsvindarna kring Hermanus som gör att druvan trivs här.

Felicité är ljust i färgen, och kan med fördel serveras lite lätt kylt. Det är en sympatisk Pinot Noir i den lite lättare stilen, med friska hallontoner och en lång tillfredsställande avslutning. Det fungerar alldeles utmärkt till lite kallskuret en varm sommardag, speciellt när man har hunnit bli hjärtligt trött på alla tunga Shiraz och Pinotage.

Carins vinprovning

Kära hustrun fyllde år i veckan, och hon önskade sig en vinprovning tillsammans med sina väninnor. Det är ju inga problem att organisera, så vi köpte in lite extra vinglas, och plockade fram fyra trevliga sydafrikanska röda viner ur förrådet. Tio glada damer dök upp till dukat bord, och sedan var det bara att köra igång, även om det var en viss utmaning att först få en syl i vädret. Vi provade halvblint, och nedan ser ni vinbeskrivningarna som jag hade förberett:


Carins födelsedagsvinprovning 2014-08-21

Halvblind provning av följande viner:

2011 Rickety Bridge Paulina’s Reserve Cabernet Sauvignon, Franschhoek

Detta vin är gjort till hundra procent på Bordeaux-druvan Cabernet Sauvignon. Det är ett ganska kraftigt vin, som lagrats hela 24 månader på ekfat. Det ger en viss strävhet, och bra lagringspotential. I smaken kan man hitta svarta vinbär, en antydan till mint, och rentav lite blyerts.
169 rand på SPAR

2012 Kloovenburg Merlot, Swartland

Merlot är den andra klassiska Bordeaux-druvan. Detta är ett mjukare vin än Cabernet Sauvignon, med mindre strävhet, och en nästan sötaktig fruktighet, från röda bär. Merlot-viner kan också upplevas som lite syrliga.
Köpt på vingården i Swartland för ca. 130 rand, men Kloovenburgs viner finns även på SPAR.

2010 Painted Wolf Guillermo Pinotage, Swartland

Pinotage är ju Sydafrikas egen druva, som togs fram som en korsning av Pinot Noir och Cinsault, av en professor på Stellenbosch University 1925. Det här vinet är ganska fylligt och domineras av mörka bär, såsom mogna blåbär. Det har lagrats 14 månader på ekfat, vilket ger lite vaniljtoner.
Svårt att få tag på. Endast 2400 flaskor producerade. Köpt via Wine Logistics (grossist) för ca. 130 rand.

2010 Waverly Hills SMV, Tulbagh

Detta vin är en blend, bestående av druvorna Shiraz (Syrah), Mourvedre och Viognier, som normalt odlas i Rhone-dalen i södra Frankrike. Waverly Hills satsar på helt biologiskt odlade druvor, utan någon användning av kemikalier i jordbruket.
Detta är ett ganska mjukt och fruktigt vin. Smaken domineras av röda bär och plommon, med lite kryddighet (peppar) i den långa eftersmaken.
Köpt via Wine Logistics för 87 rand (fynd!!).

Ingen lyckades pricka in alla fyra vinerna, men det var ganska svårt. En provning av olika europeiska viner hade varit lättare, för där är variationen betydligt större i årgångar, klimat, terroir etc. Några korrekta gissningar trillade dock in. Alla vinerna var bra, men det var Paulina's Reserve Cab och Waverly Hills SMV som gick åt först, så vi får väl kalla dem favoriterna.

Kvällen avslutades med limepaj och lite 2010 Boplaas The Chocolate Cape Vintage Port. Inte så dumt! Jag tror att alla var nöjda med födelsedagsfirandet.

Rosévinssommar

Jag har tillbringat större delen av den svenska sommaren på fel sida om ekvatorn, och därmed fått en mild sydafrikansk vinter istället. Nu är jag dock hemma på Värmdö i en vecka, och i denna högsommarvärme behövde ju rosévinsförrådet fyllas på. Detta tvingade mig till ett systembolagsbesök, nog det första på över ett år, och jag kan meddela att inte mycket har förändrats. Visst är sortimentet stort, i antal flaskor och lådor, men det är inte särskilt inspirerande. För att hitta de små intressanta vinproducenterna får man tröska sig igenom vinimportörernas hemsidor, och sedan förlita sig på beställningssortimentet. På systembolagets hyllor är det istället masskonsumtion som gäller, och då helst i fyrkantiga treliters lådor. Själva syftet med vårt kära monopol är ju att motverka alkoholens skadliga verkningar. Borde då inte dessa treliters dunkar förbjudas?? De inbjuder ju definitivt till en högre konsumtion än vad som kanske är nyttigt. Nej, våga vägra dunk, och drick bra viner på flaska istället.

Nåväl, mitt egentliga ärende var ju att fylla på rosévinsförrådet, och jag hittade till min stora glädje en bra flaska från mitt favoritdistrikt när det gäller rosé, nämligen Tavel. Allt är alltså inte totalt mörker på Systembolaget. :-) 2013 Les Lauzeraies är ett helt torrt, friskt och fruktigt rosévin, med härliga hallontoner. För 99 kr kan det varmt rekommenderas i sommarhettan, speciellt om det avnjutes i eftermiddagssolen på en klippa på Biskopsön i Stockholms skärgård.

PS. Läs gärna Per Gudmundsons ledarartikel i Svenska Dagbladet som publicerades den 1 augusti. Den handlar om Systembolaget eller kvalitet.

Besök hos Kloovenburg

I veckan hade jag återigen tillfälle att besöka den lilla byn Riebeek Kasteel i regionen Swartland. På väg till lunchrestaurangen stannade vi till hos vinproducenten Kloovenburg, precis vid västra infarten till byn. Här har odlats vin sedan 1704. Nu produceras både vin och olivprodukter av familjen du Toit.

Vi kliver in i det stora provningsrummet med en rejäl bardisk, och blir varmt mottagna av vinmakaren själv. Han låter oss raskt prova igenom hela sortimentet. Vi börjar med rosé, sedan chardonnay både med och utan ek, följt av en utmärkt sauvignon blanc. Därpå rött, med merlot, cabernet sauvignon, shiraz och en blend som heter Eight Feet. Namnet kommer från att ägarfamiljens fyra söner trampade druvorna till den första årgången. Druvblandning varierar från år till år, men årgång 2010, som vi provade, består av 50/50 cabernet sauvignon och shiraz.

Alla vinerna var välgjorda, och ganska lätta och fruktiga i stilen. Visst finns det lite tanniner och stuns i främst de cabernet-baserade vinerna, men absolut inget tungt och klumpigt. Jag beställde en låda vardera av sauvignon blanc, shiraz, merlot och Eight Feet. Beställning gjordes i torsdags, leverans hem till dörren i Johannesburg måndagen efter, och jag behövde inte ens betala något extra för frakten. Då är det lätt att köpa vin!

Kloovenburg var en mycket trevlig upplevelse, med en synnerligen vänlig och kunnig provningsledare, bra viner, och en charmig miljö. Dessutom erbjuder de även en uppsjö av olivbaserade produkter, både sådana som man skall äta, och sådana som man skall smörja in sig med. Jag kommer gärna tillbaka hit, gärna i sällskap med hustrun. Här finns både ett guesthouse och härliga vandringsleder upp i bergen att tillgå. Det låter väl som en bra helgutflykt.

Sortimentsprovning hos Wine Logistics

Härom veckan ordnades det en ordentlig vinprovning i klubbhuset på området där vi bor. Det var den lokala vindistributören Wine Logistics, som bjöd in det ganska köpstarka grannskapet till en sortimentsprovning som hette duga. De fungerar som grossist för ett tiotal vinproducenter från kända vinorter som Stellenbosch, Franschhoek, Paarl, Malmesbury, Tulbagh, Worcester och till och med några franska producenter. Företaget drivs av en dynamisk holländska vid namn Anneke Andrew, som sedan många år är bosatt i Sydafrika.

Wine Logistics kanske mest kända producent är Rickety Bridge från Franschhoek. Deras viner distribueras över hela Sydafrika, och de har flera varumärken i olika prislägen. Foundation Stone är namnet på deras basviner, i mellanprisklassen heter vinerna helt enkelt Rickety Bridge, medan prestigevinerna säljs under varumärket Paulina's Reserve. Jag provade mig igenom valda delar av det breda sortimentet, och fastnade för Paulina's Reserve Cabernet Sauvignon. Detta vin beskrivs uppskattande i Platter's Guide som "an iron fist in a velvet glove". Det är en ganska målande bild av ett vin med fasta tanniner som balanseras av härlig mörk björnbärsfrukt. För grossistpriset 139 rand per flaska, så var det lätt att slå till på en låda.

Nästa intressanta producent heter Newton Johnson Family Vineyards. De håller till i Upper Hemel-en-Aarde Valley, strax utanför Hermanus. Vingården ligger därmed bara några kilometer från sydkusten, och i deras lilla broschyr påpekas att alla deras vinrankor åtnjuter havsutsikt mot Indiska Oceanen. Det gör också att detta är ett av de svalaste odlingsområdena i Sydafrika, så här trivs framför allt Pinot Noir och Chardonnay. Jag slog till på Felicité Pinot Noir som är ett mycket lätt, fruktigt och friskt vin, att serveras varsamt kylt en varm sommardag vid poolen, till lite kallskuret. 69 rand flaskan (ca. 45 kr) kändes också ganska överkomligt. Jag föll också för deras Full Stop Rock. Detta inte enbart för det coola namnet, utan också för en härligt generös sydfransk blandning av syrah, grenache och mourvedre för 97 rand flaskan.

Provningen fortsatte sedan till Painted Wolf Wines. Namnet syftar på den utrotningshotade afrikanska vildhunden. Denna vinproducent startade så sent som 2007, och drivs av paret Jeremy och Emma Borg. De håller till i Paarl, men deras verksamhet fungerar nästan som ett kooperativ, där flera småodlare i regionen bidrar med druvor. För varje såld flaska går en del av intäkterna till olika projekt för att rädda vildhundarna från utrotning. De har flera intressanta viner i olika prisklasser, men jag fastnade för smaskiga och prisbelönta Guillermo Swartland Pinotage för 130 rand.

Jag har dock sparat den bästa producenten i provningen till sist. Allt jag smakade från Waverley Hills Organic Wines in Tulbagh var bra. De har ett utmärkt mousserande vin kallat MCC Brut för nästan inga pengar alls, och deras SMV blend (shiraz, mourvedre, viognier) var enligt min mening kvällens bästa vin, för 86 rand flaskan. Den relativt höga alkoholhalten är väl inlindad i mörk frukt och strama tanniner. Det är jättegott redan nu, men med ytterligare några år i källaren så kommer detta att bli en riktig kioskvältare till grillat kött. Kraftfullt och mjukt på samma gång.

Andra vinproducenter representerade på provningen var Stellenrust, Quando, Doran Vineyards, Horse Mountain, Stettyn och D'Aria men jag mäktade inte riktigt med att prova allt. Det var tur att det var kort gångavstånd hem.

Nystart!

Ok, nu är det hög tid för en nystart. Det har varit alldeles för mycket jobb och för lite vinbloggande under hela våren och sommaren. Fritiden har förvisso ägnats åt golf, trevliga safari-utflykter, och en och annan flaska sydafrikanskt vin, men skrivit något har jag ju inte gjort. En trevlig tjänsteresa till Kapstaden under veckan har dock givit mig ny inspiration. Jag har nu föresatt mig att skriva ett antal inlägg under helgen, för att komma igång igen. Jag kan locka med vinprovning på Kloovenburg i Swartland och en sortimentsprovning som hette duga när firman Wine Logistics var på besök i grannskapet. Fortsättning följer alltså…..

Riebeek Valley

I veckan gjorde jag mitt tredje besök i Kapstaden, å tjänstens vägnar. Jag har ännu inte hunnit göra en riktig vinresa, men ändå lyckats klämma in lite vinprovning varje gång, och så även nu. Vi besökte bl. a. vår återförsäljare i Malmesbury, ca. 70 km norr om Kapstaden, och centralort för vindistriktet Swartland. Han var vänlig nog att bjuda oss på lunch, och tog oss då till den lilla vinbyn Riebeek Kasteel i den otroligt vackra Riebeek Valley. Här ligger bl.a. den i Sverige välkända producenten Allesverloren. Lunchen intogs på den lilla italienska restaurangen Mama Cucina, och den goda pastan krävde ju ett glas vin eller två.

Riebeek Valley är känd för att producera utmärkt Shiraz, så vår värd rekommenderade 2012 LAM Syrah från den lokala producenten Lammershoek Winery i Paadeberg. Denna egendom ägs av österrikaren Paul Kretzel, gift med en sydafrikanska, så ganska mycket av hans viner går på export till Österrike. Han producerar två kvalitetsnivåer, där LAM-vinerna görs på druvor från ganska unga vinstockar, medan Lammershoek-vinerna får druvorna från de äldre vinstockarna, som det finns gott om. Vinerna görs så naturligt som möjligt utan kemikalier eller filtrering. LAM Syrah är en fruktig och ganska lätt syrah med härliga körsbärstoner och bra balans. Jag kommer definitivt att hålla utkik efter Lammershoeks viner på hyllorna hädanefter.

Den trevliga lunchen följdes av en liten rundtur i byn, och av någon outgrundlig anledning så blev det ett vinprovningsstopp på Riebeek Cellars. Detta är det lokala kooperativet, dit 12 vinodlare levererar sina druvor. Man producerar tre olika kvalitetsnivåer, Riebeek Cellars Collection, A Few Good Men och Kasteelberg. Priserna är högst modesta, och börjar på 30 rand (ca. 20 kr) och det dyraste vinet kostar inte mer än 106 rand (ca. 70 kr). Vi provade oss glatt igenom sortimentet, under sakkunnig och vänlig ledning bakom baren. Kasteelberg Shiraz var utmärkt, med tydliga toner av kaffe och tobak, med mörk frukt. Kasteelberg Viognier var likaså en trevlig bekantskap. Jag fastnade också för Riebeek Cellars Shiraz/Cinsault som är ett utmärkt mjukt, fruktigt sommarvin till pasta eller pizza. För 20 svenska kronor är det ett svårslaget fynd.

Besöket avslutades med lite shopping. 18 väl valda goda flaskor är nu på väg till Johannesburg. Leverans är utlovad till måndag. Det är ett smidigt och trevligt sätt att köpa vin. Det kommer garanterat att bli fler besök i Swartland.