Härom veckan var jag på en affärsmiddag på restaurang Pontus i centrala Stockholm. Det brukar vara ett säkert kort med bra mat, och en gedigen vinlista. Jag hamnade bredvid en kille med italienskt påbrå, som visade sig även vara en riktig hejare på italienska viner. Han kunde rabbla de bästa Barolo-producenterna som ett rinnande vatten. Det är underbart att träffa en likasinnad, med sådana specialistkunskaper. Vi tog gemensamt befälet över vinlistan, och började botanisera. Att det skulle bli italienskt var självklart, men det fanns mycket bra att välja på.Då vi var ett ganska stort sällskap passade det bra att satsa på magnum, och vi hittade minsann en riktigt intressant barbaresco på magnumbutelj. Det var 1996 Tenuta Caretta Barbaresco Bordino. Den hälldes upp på karaff en stund för luftning, och sedan ner i glasen. Första sniffen var inbjudande, med rosor och lite viol. När vinet kom i munnen blev jag dock initialt en smula besviken. Frukten kändes dämpad, och jag fruktade att denna flaska hade nått sin topp för ett tag sedan. Mer luft fick dock vinet att öppna upp sig ordentligt, och efter en halvtimme i glaset så var det en helt annan upplevelse. Nu fanns det rosor och mogna körsbär i skön förening, uppbackade av lagom avrundade tanniner, och med en härligt lång eftersmak. Vi satt och sörplade, smackade och njöt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar