K och J bjuder på en härlig middag i Bromma, som lockar gäster både från Götet och Stockholms förorter. Vi drar nytta av vårsolen, och inleder i bersån, med lite champagne. Det serveras Bollinger Special Cuvee Brut, och J visar stor skicklighet i att skjuta champagnekorkar ända upp till taknocken, utan att spilla en endaste droppe. Doften är lite brödig, med citrustoner. I munnen tillkommer lite mogna äpplen och en aning rostad karaktär. Helt klart en mycket solid champagne. Druvblandningen är 60% Pinot Noir, 25% Chardonnay och 15% Pinot Meunier.
Väl till bords så serveras först en ypperlig bouillabaisse, följt av oxfile i portvinssås och vi avslutar med lime-granité, hallonkompott och en liten tryffel. Den för aftonen inhyrda kocken visste vad han gjorde, för all mat var utsökt. Då gäller det ju att matcha med passande viner. Jag var tyvärr kvällens chaufför, och fick därför bara ta del av små smakprover, men några intryck fastnade ändå.
Till varmrätten drack vi 2004 Michele Chiarlo Barolo Tortoniano. Doften är till att börja med lite sluten, och jag tror först att vinet korkats upp några år för tidigt. Men med mera luft öppnar det dock upp sig och bjuder på mörka körsbär och lite sötaktig piptobak. I munnen fortfarande rejäla tanniner, så några år till i källaren hade nog inte skadat, men det är en utmärkt matchning till oxfilén.
Till desserten blev det 2004 Lenz Moser Beerenauslese Prestige, en flaska jag själv inhandlat på plats i Salzburg. En generöst vin som bjuder på honung och torkade aprikoser, men med bibehållen friskhet, utan att bli stabbigt. En god avslutning på en magnifik middag i trevligt sällskap. Tack för den sedvanliga gästfriheten.
2 kommentarer:
En som inte var chaufför på vårmiddagen kan bara hålla med i recensionerna. Mycket bra start med en rejäl champagne som på något sätt visade vägen för kvällen. Barolon tog mig mentalt på en angenäm resa till Madison Avenue i 90-talets New York. I Göteborg brukar vi oftast gå direkt på whiskyn efter det att rödvinet avnjutits men idéen med ditt föreslagna dessertvin visade sig vara en fullträff även för oss som är skeptiska till sött. Tack för trevlig läsning. KJ
Tack för det Kigge. Nästa gång skall jag planera bättre och inte köra.
Skicka en kommentar