Ungefär halvvägs mellan Stellenbosch och Somerset West så svänger man av till vänster, och sedan vänster igen, in på en liten grusväg, så är man strax framme vid Annandale Wines, och det är verkligen en avstickare väl värd att ta. Egendomen ägs och drivs av Hempies du Toit. Han är f.d. landslagsspelare i rugby, men dessutom femte generationens vinmakare i släkten du Toit. Hans pappa drev den historiska vingården Alto, som ligger lite längre upp för vägen. Efter rugbykarriären så tog Hempies över och tillbringade sedan 25 år på Alto. 1996 så köpte han det som nu är Annandale, och från 2000 så är detta hans permanenta tillhåll.
Vingården har 45 hektar vinrankor, men det mesta av skörden säljs till andra producenter, så endast 15% används till Annandale Wines. Allt på gården är småskaligt och lite rustikt. I vinprovningslokalen möts man av en uppstoppad springbok, och en slö hund ligger och flämtar under bordet. Detta är det ursprungliga boningshuset på gården, från 1700-talet. Vi blir mycket väl omhändertagna av Hempies pratglada unga medarbetare, men ägaren kommer själv förbi och hälsar också.
Annandales viner är inte som resten av den sydafrikanska vinindustrin. Här görs bara röda viner, och de är gjorda med mycket traditionella metoder, och en extremt lång ekfatslagring. Vi börjar prova deras 2004 Cabernet Sauvignon, som har legat nästan åtta!! år på ekfat (92 månader för att vara exakt). Det är ett bra vin, men ekfatskaraktären är lite för påträngande för min smak. Detsamma gäller 2004 Cavalier, som huvudsakligen är en Bordeaux blend, men med lite shiraz i blandningen också. När vi kommer till 2004 Shiraz så åker dock mungiporna upp ordentligt. Här finns härligt mörk frukt som orkar med att balansera ektonerna, med lite skön peppar i avslutningen. Jag beställde sex flaskor på studs.
Näst i tur var 2005 Merlot. Detta är en speciell tappning som togs fram till furstebröllopet i Monaco 2011, då furst Albert äktade sydafrikanska Charlene. Brudens far bad Hempies ta fram ett vin att avnjutas under bröllopsmiddagen, och detta är resultatet. Vinet döptes om till Chalbert, efter brudparets bägge förnamn, och fick en pampig kunglig etikett. Detta vin har bara fått sex års fatlagring, och även här finns en härlig röd frukt som kan balansera ekfaten. Köp igen!
Provningen avslutades med 2004 CVP. Detta är en "Cape Vintage Port" gjord på 100% shiraz, med lite lagrad brandy på toppen. Bra sötma och frukt som lyckas dölja den höga alkoholhalten väl. Jag plockade med mig ett par flaskor av CVP också. Sedan fanns det ett vin till, som tyvärr inte kunde provas. Det kallas Nostalgia, och försöker återskapa hur Alto Rouge var gjort för många decennier sedan. Det är en blandning av cabernet sauvignon, shiraz och cinsault från olika årgångar, så den slutliga produkten blir en non-vintage. Det fanns bara magnumflaskor att tillgå, men beskrivningen lät så spännande att jag inte kunde motstå att köpa en av dem.
Annandale Wines är en mycket trevlig bekantskap, med autentiska, småskaliga viner med verklig karaktär. De går faktiskt att få tag på i Sverige via beställningssortimentet, så prova gärna själva.
2 kommentarer:
Tack för tipset om Annandale Merlot! Det var ju kalasgott!
Hej Ulf! Kul att du gillade det, och bra att det faktiskt gick att få tag på i Sverige. Duger det åt fursteparet av Monaco så duger det nog åt oss.
Skicka en kommentar