Podere ai Valloni i Boca

Härom veckan var jag på konferensresa i norra Italien. Mellan grupparbeten om försäljningsmål, kundnöjdhet, marknadsföring och andra viktiga saker, så hann vi också med ett vingårdsbesök. Kosan styrdes mot en liten by i Piemonte som heter Boca. Boca är också en egen exklusiv D.O.C., med bara ett fåtal producenter. Vi besöker lilla familjeägda Podere ai Valloni, som ligger gudomligt vackert på en kulle, omgiven av skogarna i naturreservatet Monte Fenera.

Här produceras ca. 6000 flaskor om året, av ett enda vin, nämligen det röda Vigna Cristiana. Det gör på 70% Nebbiolo, 20% Vespolina och 10% Bonarda Novarese. Jordmånen på kullen där druvorna växer består delvis av lavasten, vilket ger en speciell karaktär. Vinet lagras i tre år på stora ekfat, så kallade botti, och sedan ytterligare ett år på flaska, innan det släpps till försäljning.

Vi fick prova tre årgångar av Vigna Cristiana, nämligen 2005, 2004, och 2003. De hade ganska olika karaktär. 2005:an var mycket syrlig, och kändes fortfarande ganska ung. 2003:an hade mindre syra och var betydligt rundare och mer balanserad i smaken. Min klara favorit var dock 2004, med härlig mörk körsbärfrukt och fin balans mellan syra och tanniner. Jag inhandlade några flaskor av denna årgång, men vi fick också botanisera lite djupare i källarvalven, och då slog jag till på några dyrgripar från 1990 och 1991. Lagringspotentialen för Boca-viner sägs vara mycket god, så det skall bli mycket spännande att avnjuta dessa. Slutligen blev det ett antal flaskor från år 2000, en årgång som får generellt höga betyg i Piemonte.

Jag kan varmt rekommendera ett besök på denna egendom. Vi blev utomordentligt väl mottagna av familjen som stolt visade upp både ägor och produktionsanläggning. Sedan var dessutom vinet synnerligen charmigt, och något av en raritet.

Georg Breuer Rauenthal Estate Riesling

Lördagssupén består av pilgrimsmusslor provencale. Vi fräser ihop champinjoner, scharlottenlök, rikligt med vitlök och givetvis musslorna i olivolja. Detta toppas sedan med persilja och salladslök. Enkelt och ljuvligt gott! Till detta dricker vi Georg Breuers 2007 Rauenthal Estate Riesling. Detta är prisklassen mellan Riesling Sauvage och de betydligt dyrare vingårdsbetecknade "Berg"-vinerna. På plats i Rüdesheim betalade jag ca. 12 euro. Detta är ett härligt lättdrucket vin med både aprikos och persikofrukt. Syrorna är bra, om än inte knivskarpa, och jag förnimmer väldigt lite petroleum. Georg Breuer kan man lita på, och detta matchade pilgrimsmusslorna på ett utmärkt sätt.

En lördagseftermiddag på Grappe

Trots strålande vårsol, så kröp vi ner i källarvalven på Grappe i lördags, i sällskap med svägerska och svärföräldrar. Det var deras första besök på detta ärevördiga vinetablissemang, så vi inledde med en liten husesyn. Sedan var det dags att bänka sig i klubbrummet, på behagligt avstånd från den utomordentliga ostbuffén. Huvudnumret var dock givetvis vinerna. Jag hade korkat upp tre flaskor rött, från tre olika vinländer. Vi började längst västerut, i Napa Valley, USA, med 2001 Clos de Val Cabernet Sauvignon. Denna egendom har funnits sedan tidigt 70-tal, och en av grundarna är fransman, Bernard Portet. Bland annat detta gör Clos du Val till ett av de amerikanska viner som till stilen mest liknar originalet i "gamla världen", dvs Bordeaux. Ni kan läsa mer om bakgrunden här. Vinet har en tydlig druvtypisk svartvinbärskaraktär, och nog kan man hitta lite blyertspenna här också. Tanniner är väl avrundade och lite dammiga, men det är utmärkt gott att dricka nu, och på intet sätt uttorkat. Denna flaska inhandlades 2005 på en vinprovning i Atlanta med Clos du Vals dåvarande vinmakare, John Clews. Numera finns vinerna i beställningssortimentet. Mondo importerar och en flaska 2007 Cabernet Sauvignon kostar 249 kr. Jag är sugen på att beställa!

Nästa flaska är en gammal favorit från Bordeaux, nämligen 2005 Bad Boy, från Jean-Luc Thunevin, och tidigare recenserat bl.a. här. Sedan dess har varumärket expanderat. Numera finns både Baby Bad Boy och Bad Girl i sortimentet, men jag tycker det räcker gott med originalet. Kolla in den kinesiska reklamfilmen för Bad Boy på Thunevins hemsida. Stor underhållning! I Grappes källarvalv var det dött lopp mellan Clos du Val och Bad Boy, och de var dessutom förvillande lika i stilen, även om det är lite mera körsbär än svarta vinbär hos Bad Boy.

Eftermiddagens sista flaskan kommer från Italien, närmare bestämt Chianti Classico i Toscana. Vinet heter 2001 Badia a Passignano Riserva och produceras av den anrika firman Antinori. Doften är mycket intressant, med ett markant inslag av stall och gammalt läder. Vinet växer i glaset och har betydligt större komplexitet än de föregående två vinerna. Det tillkommer lite piptobak och härlig frukt i form av mogna körsbär, uppbackat av mjuka tanniner. Detta är tveklöst den bästa Chiantin som jag hittills druckit. Att även övriga sällskapet uppskattade den var tydligt, då den karaffen tömdes klart först.

Vinfrakt på Ryan Air

Nu är vi hemma i Sverige igen efter en härlig vecka i Languedoc. Dessutom fick jag med mig 10 vinflaskor, utan att behöva betala övervikt. Fyra flaskor fördelades nogsamt mellan de olika ordinarie resväskorna, och de sex flaskorna i den fina trälådan från Mas de Daumas Gassac fick resa som ett eget kolli. Den franska damen vid incheckningen i Beziers höjde inte ens ett ögonbryn när jag kom med detta bagage. Jag kan meddela att emballaget höll alldeles utmärkt, och lådan var först ut på bagagebandet i Skavsta.

Chateau de Cazeneuve, Le Roc des Mates

Det sista vin som konsumerades innan hemresan blev ytterligare en bekantskap från Chateau de Cazeneuve, nämligen 2006 Le Roc des Mates. Redan vid provningen på egendomen häromdagen så blev detta min favorit, och intrycket förstärks när man nu får sniffa och sippa i lugn och ro. Definitivt garrigue i näsan, men också toner av viol och mörka bär. Smaken är fyllig, med björnbär och fortsatt lite viol. I avslutningen kommer en viss sälta, och även en gnutta eldighet då 14,5% alkohol gör sig påmind. Både hustrun och jag tycker det är riktigt gott. Synd att inte Carovin har tagit in även detta vin på den svenska marknaden ännu. Det får nog bli ett snart återbesök hos André på Chateau de Cazeneuve istället.

Middag i Montpellier

På torsdagkvällen så smet vi in till Montpellier utan barnen, men med utomordentlig guidning av Anne & Fred. Vi hann arbeta upp en ordentlig aptit genom att vandra runt i den historiska och mycket sevärda stadskärnan i några timmar, innan det var dags att slå sig ner på Brasserie du Theatre. Denna klassiska restaurang ligger alldeles vid Place de la Comedie, i centrala Montpellier. Middagen inleddes med skaldjur, där valet antingen föll på ostron eller gratinerade musslor. Till detta drack vi återigen det lokala skaldjursvinet, Picpoul de Pinet. Man får härligt krispig citrus som verkligen fungerar bra till molluskerna.

Till varmrätt blev det lamm med rikligt med vitlök. Efter gårdagens utflykt till Pic Saint Loup så var jag sugen på mer vin från detta område, så det blev en flaska 2006 L'Ainé från producenten Clos des Augustins. Detta är en blandning av Syrah och Grenache, med mycket lågt skördeuttag. Doften är lite rökig, med charkuterier, tänk rökt korv. I munnen får man massor av härligt mörka bär, men också en rejäl knuff av tanninerna. Det är gott men jag hade gärna lagrat det några år till. Middagen avslutades med kaffe och en magnifik citronmarängpaj. Fransmännen kan det här med mat också.

Chateau de Cazeneuve, Les Calcaires

Redan på kvällen efter vårt besök i Pic Saint Loup börjar vi konsumera inköpen från Chateau de Cazeneuve. Först ut är 2008 Les Calcaires. Doften domineras av mörka bär och lite garrigue. Smaken är friskt fruktig, fyllig och smakrik, med ganska snälla tanniner i bakgrunden. Avslutningen har en lite besk ton, som inte är oangenäm på något sätt, utan ger extra karaktär. På vingården betade vi 13,5 euro för detta vin, vilket känns klart prisvärt. Det finns faktiskt också i Systembolagets beställningssortiment för 194 kr, om ni är nyfikna. Carovin importerar, och tyvärr är detta det enda av Chateau de Cazeneuves viner som de saluför just nu i Sverige.