Jacobsdal Pinotage

Det har blivit dags att prova Sydafrikas stolthet, pinotage, igen. Det blir 2003 Jacobsdal Pinotage. Jag har tidigare haft goda erfarenheter av att lagra pinotage några år, så denna flaska inhandlades faktiskt redan 2006. Nuvarande årgång på Systemet är just 2006, och priset 110 kr.

Doften ger mig plommon, lite tobak . I munnen får man mera piptobak, en mycket tydlig rökighet och plommonfrukt. Det är gansk smakrikt, med väl avslipade tanniner. Gott och lättdrucket men inte särskilt komplext. Det faller hustrun i smaken, men jag tycker att det är lite endimensionellt. Pinotage kommer nog inte att kvala in som någon favoritdruva den här gången heller.

Italiensk afton mellan Helags och Sylarna

Första dagen av fjällvandringen har avlöpt väl trots lite regn. Det är lördag kväll så vi ser fram emot en god middag. Jag kokar upp lite tortelini på Trangia-köket och kryddar med rökt skinka, parmesan, olivolja, örter, vitlök och några klickar ketchup. Det smakar riktigt bra.

Till detta korkar vi upp en halvflaska 2006 Masi Costasera Amarone. Serveringstemperaturen är långt under den normala, och en blå scout-kåsa är ganska långt ifrån Riedel-glas, så jag nöjer mig med att konstatera att det var mycket gott. Inga övriga kommentarer nödvändiga. Vi avviker en stund från det italienska temat genom att kalasa på lite Brie de Meaux, men Costaseran klarade även detta galant. Det ska va gott att leva, annars kan det kvitta, som Galenskaparna säger.

Till fjälls

I morgon bitti drar svärfar och jag till Jämtland för en knapp veckas fjällvandring. Vi dricker nog mest vatten från fjällbäckarna, men några halvflaskor väl utvalda viner har slunkit med i ryggsäckarna. Det finns alltså viss risk för framtida inlägg på temat "vin i kåsa".

Födelsedagsmiddag

Kära hustrun fyller år, men har tyvärr drabbats av en rejäl förkylning. Trots detta måste man ju få till en anständig födelsedagsmiddag. Vi börjar med smörstekta kantareller med en touch av vitlök. Tyvärr bara plockade i grönsaksdisken, och inte ute i skogen den här gången, men de smakade bra ändå. Till detta korkar vi upp en 1999 Conde de Valdemar Gran Reserva från Rioja. Doften domineras av plommon, uppbackat av en antydan till läder. Detta kommer också igen i smaken, plus lite vanilj. Syrorna är ganska höga och frukten lite tunn, så denna Rioja kommer inte alls upp i samma klass som Campo Viejo härom veckan. Systembolaget vill ha 139 kr, men jag tror inte det blir återköp.

Till varmrätt blir det min nya favorit, Bookmaker Toast. Jag har hittat ett riktigt trevligt recept. Grunden är enkel: en skiva vitt lantbröd som rostas lätt i ugnen med lite olivolja. Sedan staplar man frikostigt med sallad och en rejäl skiva oxfilé, stekt eller grillad efter smak, på brödet. Slutligen toppar man med riven pepparrot, soltorkade tomater i olja, rostade solrosfrön och en örtsås på olivolja, vitlök och valfria färska kryddörter. Det är både enkelt och makalöst gott, precis som jag vill ha det.

Varmrätten kräver en högre växel, något lite kraftfullare och fylligare i glasen. Det blir faktiskt en chilenare, 2003 Cousino-Macul Finis Terrae som får följa med upp från källarskrubben. Detta är en Bordeaux-blend från Maipo Valley, alldeles söder om huvudstaden Santiago, med 60% Cabernet Sauvignon och 40% Merlot. Doften är intensiv med mörka bär, främst björnbär men även lite svarta vinbär. I munnen medelfylligt, mycket smakrikt med de mörka bären nu kompletterade med lite kaffetoner. Inte dumt alls, och idag slog den f.d. kolonin sin gamla kolonialmakt med hästlängder. Jag köpte flaskan i USA för ca. 20 dollar. Tyvärr tror jag inte det finns distribution i Sverige ännu, men jag har sett Cousino-Maculs viner i Danmark, t.o.m. på Kastrup, så håll utkik.

Ramspeck - nej tack

Kvällen grillade fläskkött får sällskap av ett spontanköp från nyhetshyllan på Systembolaget. Vi dricker 2006 Ramspeck Cabernet Sauvignon från Napa Valley. Doften domineras av plommon och jag får också en association till glöggkryddor. I munnen är det förvånansvärt magert, och trots att alkoholhalten är normala 13,5%, så känner man en obehaglig eldighet, då den tunna frukten inte klarar av att maskera alkoholen. Detta är en stor besvikelse. För 169 kr finns det många, många viner som är mycket bättre. Ibland hugger man i sten.....

Vintips - Deutz Brut Classic

Jag har haft ett nytt spännande jobb klart ett tag, men idag kom också det formella på plats med undertecknandet av ett 12 sidor långt tyskt anställningsavtal, så det gav ju oss en anledning att fira fredagen lite extra. Löjromstoast, gratinerad hummer och lite champagne är ett bra recept för detta.

Firman Deutz har ju ett grundmurat gott rykte, men jag har inte haft tillfälle att smaka tidigare. Nu var det dock dags för deras standard-cuvée NV Deutz Brut Classic. Druvblandningen är 38% Pinot Noir, 32% Pinot Meunier och 30% Chardonnay. Doften är lite lätt brödig med friska äppeltoner. I munnen en härlig krämighet, både äpple och citrus och en antydan av nötter. En riktigt bra, och lite annorlunda champagne. Den här mjukt krämiga stilen har jag aldrig upplevt lika tydligt tidigare. Samtidigt är den torr och frisk i smaken. Riktigt smaskigt. Det krävs dock något ordentligt att fira för prislappen hamnar på 339 kr på Systemet.

Chateau Le Gay vs. Bad Boy

Lördagsaftonen fortsätter med mera franskt. Till varmrätten, en rejäl bookmaker toast från grillen, ordnar vi en liten Bordeaux-duell mellan två av regionens ytterligheter. I ena ringhörnan, 1999 Chateau Le Gay från Pomerol. I den andra hörnan, Jean-Luc Thunevins 2005 Bad Boy.

Chateau Le Gay ligger granne med Chateau Pétrus så de geografiska förutsättningarna för att göra ett stort vin finns onekligen. Vingården är planterad med 65% Merlot och 35% Cabernet Franc. Doften är till en början ganska blyg, och ger lite jordgubbar och läder. I munnen medelfylligt med mjukt avrundade tanniner, mera jordgubbe och en antydan till violpastill. Detta är riktigt gott och perfekt drickbart nu.

Bredvid den mogna och ganska sofistikerade Chateau Le Gay, känns Bad Boy genast lite mera ung och rustik, men med mycket potential. Det är mörkt, kompakt och fullpackat med frukt, främst plommon och mörka körsbär. Det är gott redan nu, men tänk vilken höjdare detta kommer att vara om fem år.

Pierre Peters Cuvée de Réserve

Lördag, och goda vänner kommer över för en heldag. Först båtutflykt till Sandskär med lunch-picknick, sol och bad. Sedan hem för att laga en god middag, och korka upp några viner. Lite rödmosiga efter all solen, så kändes en kall champagne helt rätt att börja med. Vi väljer NV Pierre Peters Cuvée de Réserve. Denna producent håller till i Grand Cru-byn Le Mesnil, och odlar endast Chardonnay, dvs alla vinerna är Blanc de Blancs.

Doften är härligt fruktig med lite brödtoner. I munnen samsas citrus, lite mera bröd och en del äpple i en strålande balans. Detta var riktigt gott. Jag tror jag har fått en ny favorit i champagne-hyllan, och dessutom en som man kan ha råd med ibland: 265 kr på Systembolaget.

Rioja i nya vinglas

Min kära hustru förärade mig synnerligen trevliga nya vinglas på födelsedagen. För att bryta den totala Riedel-dominansen bland vinnördar, så blev det Orrefors konkurrerande serie, Difference Mature. Det är mycket vackra glas med en stor härlig kupa, utformade för provsmakning av mogna röda viner.

Invigningen av glasen görs med hjälp av en 1998 Campo Viejo Gran Reserva från Rioja. Campo Viejo var min morfars favorit-bodega, och efter att ha bott 28 år i Spanien, så var han ganska väl förtrogen med vinutbudet i landet. Vi blir inte besvikna i kväll. Doften ger diskreta körsbär, lite läder och vanilj. I munnen mjukt och väl integrerat med lite dammiga tanniner, och en lång behaglig smått kryddig eftersmak. Detta var årets bästa Rioja hittills, och glasen var perfekta för ändamålet.

Vinfynd - Cuvée du Vatican

I vinimportören Bristlys nyhetsbrev härom veckan kom ett erbjudande att köpa sex flaskor av 2007 Cuvée du Vatican, en Côtes du Rhône Villages, från en välrenommerad producent. Jag var för en gång skull lite snabb och fick leverans till det lokala Systembolaget. De 360 flaskor som fanns i Sverige tog tydligen slut på nolltid, men en kompletterande skeppning är på väg.

Jag tänker inte orda så mycket om själva vinet. Det är mycket bätte att njuta av lovorden i Finare Vinares inlägg. Det är bara att instämma, och tacka Bristly för denna pärla. De fem flaskor jag nu har kvar känns redan som alldeles för få, för gott och synnerligen prisvärt var det.

Seglarhotellet, Sandhamn

Gårdagens födelsedag tillbringades där jag trivs bäst så här års, till sjöss. Vi packade in hela familjen i lilla båten och drog ut till Bullerö i ytterskärgården. Denna pärla är alltid trevlig att besöka, men vi var långt ifrån ensamma denna strålande sommardag. En svettig promenad över klipporna, fika och några friska dopp, sedan drog vi vidare norrut, mot Sandhamn.

Födelsedagsmiddagen var bokad på Seglarhotellets bistro. Gästhamnen var knökfull, men vi lyckades klämma in oss på kortsidan av en brygga. Väl uppe på uteserveringen hade vi bra utsikt över både vackra båtar och det vackra sommarfolket.

Seglarhotellet har en tämligen duglig vinlista, så det fanns en del spännande att botanisera bland. Till fördrink blev det ett glas Riesling från Clare Valley i Australien, 2007 Cockfighter's Ghost Riesling. En blommig doft, och sedan en smak som domineras av honungsmelon och persika. Ett behagligt lättdrucket vin på sommarterrassen, men ingenting som kan konkurrera med originalen från Tyskland.

Till varmrätten hittar jag en kär bekant i listan som jag inte druckit på ett tag, nämligen 2005 Argyle Pinot Noir från Willamette Valley i Oregon. Här pratar vi lätt Pinot Noir med hallontoner och lite plommon faktiskt. I munnen är det friskt fruktigt med mjuka tanniner och en ganska kort eftersmak, men mycket gott, och ett bra val i denna härliga sommarmiljö. Det är inte så dumt med födelsedag, när man får fira den på detta sätt.

Kräftpremiär med tyska viner

Den första helgen i augusti brukar betyda kräftpremiär, och så även i år. På väg hem från Småland stannar vi i Väderstad för att inhandla nykokta Vättern-kräftor i den lilla ICA-butiken i byn. Det är en fem minuters avstickare från E4:an, mellan Ödeshög och Mjölby, som är väl värd att ta. Riktigt bra smak, billigare och definitivt färskare än Vättern-kräftorna i en vanlig ICA-affär. Väl hemma är det bara att duka upp och njuta.

Vi är dock inte sugna på de traditionella kräftdryckerna öl och snaps, så det får bli ett vitt vin istället. Två flaskor plockas från den tyska hyllan. Vi inleder med 2008 A Christmann Riesling från Pfaltz, som inhandlas från Systembolaget för 115 kr. Både doft och smak ger tropiska frukter som melon och ananas, med lite honung på toppen. Ett gott vin, men lite för mesigt till de salta skaldjuren. Jag tror att Breuers Riesling Sauvage för samma pengar hade varit ett bättre val till kräftorna, med mer krispig mineralitet.

Efter kräftorna kommer grannarna över för lite semesterskvaller. Då åker vin nummer två fram. Det är 1997 Schloss Johannisberg Riesling Spätlese Trocken från Rheingau. Detta vin har faktiskt samlat damm i 10 år nu. Jag köpte det 1999 på Frankfurts flygplats, och på den tiden betalade man 24 D-mark. Vi skär upp kuber av parmesan och en god lagrad prästost, och de blir ett riktigt bra sällskap till vinet. Återigen får man en påminnelse hur väl riesling-druvan åldras. Detta vin känns fortfarande ungt och fräscht, med en härlig frukt. Den domineras av smekande melon och aprikoser, men det finns lite krispig citrus i bakgrunden också, och givetvis en dos av petroleum. En riktigt härlig mogen Riesling helt enkelt!