Första dagen av fjällvandringen har avlöpt väl trots lite regn. Det är lördag kväll så vi ser fram emot en god middag. Jag kokar upp lite tortelini på Trangia-köket och kryddar med rökt skinka, parmesan, olivolja, örter, vitlök och några klickar ketchup. Det smakar riktigt bra.
Till detta korkar vi upp en halvflaska 2006 Masi Costasera Amarone. Serveringstemperaturen är långt under den normala, och en blå scout-kåsa är ganska långt ifrån Riedel-glas, så jag nöjer mig med att konstatera att det var mycket gott. Inga övriga kommentarer nödvändiga. Vi avviker en stund från det italienska temat genom att kalasa på lite Brie de Meaux, men Costaseran klarade även detta galant. Det ska va gott att leva, annars kan det kvitta, som Galenskaparna säger.
7 kommentarer:
Putte, vad är syftet med den där smulan? Mot myggor eller att smälta in i miljön?
Tjenare Björn!
Kommentaren är befogad. Huvudbonaden är icke godkänd av hustrun. Myggen var ganska tama, men det blev faktiskt lite kyligt framåt kvällskröken. Vi befann trots allt på ca. 1000 meters höjd.
Jag förstår, och trots vad det sägs så ska man ju inte hålla huvudet kallt. Särskilt inte när det vankas alkoholhaltiga drycker av olika slag;-)
Ah, Sylarna! Vad fint det är där! :-)
Håller fullständigt med!
Det ser nästan ut som den där mössan Loranga hade i Loranga, mazarin och dartanjang. Ja, Toivo Paolo-boken. Det var väl en tehuva dessutom. Sen kan jag inte låta bli att tänka på att du är lik Henrik Dorsin på bilden :D.
Harald! Liknelsen med tehuvan från Loranga köper jag, men jag är mycket snyggare än Dorsin i verkligheten, men kanske inte lika rolig.
Skicka en kommentar