Sista stoppet för dagen, efter picknick och ett riktigt avsvalkande dopp i Herault-flodens strömmande vatten, skedde på Mas de Daumas Gassac. Denna egendom, skapade av Aimé Guibert de la Vaissière på 70-talet, är utan tvivel en av de mest välkända i Languedoc. Här har man lånat mycket idéer och kunskap från Bordeaux, inklusive rådgivning av självaste Emile Peynaud. Dessutom baserar man sitt prestige-vin på 80% Cabernet Sauvignon, och det är inte ett vanligt val av druva i de här trakterna. Anläggningen är modern, med generösa utrymmen för att ta emot kunder. Här är det betydligt mer kommersiellt än på andra ställen i Languedoc, och det känns nästan som om man förflyttats till Napa Valley. Det innebär dock att vi får en mycket professionell guidning och provsmakning. Även denna gång fokuserar vi på de röda vinerna. Daumas Gassac har en "andra-etikett" som heter Moulin de Gassac, och här provar vi i tur och ordning Guilhem, Elise, Sol de Landoc, Le Mazet du Levant och Albaran. Samtliga goda och välgjorda Languedoc-viner, men med viss oortodox inblandning av Bordeaux-druvorna Cabernet Sauvignon och Merlot. Vi fastnade främst för Guilhem som ett trevligt vardagsvin i lite lättare stil, och det något kraftigare Albaran för höstens grytor. Sedan var det dags att prova att prova det vin som gjort egendomen så välkänd, nämligen 2008 Mas de Daumas Gassac Rouge. Man möts av en mycket imponerande bouquet, och Bordeaux-karaktären är ganska tydlig. Det finns gott om mörk frukt, främst svarta vinbär, men jag tycker att lite söta björnbär kikar fram också. Sedan finns lite lädertoner i bakgrunden. I munnen får man rejäla tanniner, som i och för sig redan balanseras av den fina frukten. Det här är dock ett vin jag skulle spara på hyllan ganska länge. Den 2001:a som jag fick i gåva kan bli mycket spännande att dricka snart.
Provningen avslutas med 2009 Mas de Daumas Gassac Blanc, som var en mycket trevlig upplevelse, bland de bästa vita jag druckit. Massor av härlig exotisk frukt, balanserad av fina syror. Jag ville genast hälla upp ett rejält glas och bara njuta, istället för de ynka dropparna i provningsglaset.
Vi lämnade Mas de Daumas Gassac med ganska många flaskor i bagaget, och ett motsvarande stort hål i vinbudgeten. Både det röda och vita prestigevinet går på 30 €, vilket är mycket pengar för vin i de här trakterna. Vi kände dock att kvaliteten levde upp till priset, och främst det vita var en fantastiskt trevlig överraskning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar