Som ni ser lämnade vi New York i stil. Det visade sig att en stretch limo var ett betydligt billigare sätt att transportera fem personer och mycket packning till flygplatsen, än att klämma in sig i två vanliga taxibilar. Efterfrågan på dessa fordon en måndag eftermiddag är nog inte så stor, så det var lätt att förhandla sig till ett bra pris. Jag behöver väl inte påpeka att ungarna älskade det.
Till slut fick jag med mig 10 flaskor vin från USA, och som laglydig medborgare innebär detta att jag skall gå på rött i tullen. Med två vuxna i sällskapet så var vi ändå 3,5 liter över ransonen. Sagt och gjort, på Arlanda stegade jag fram till en synnerligen förvånad tulltjänsteman och bad artigt att få betala tull för 3,5 liter vin. Han plockade fram penna och papper för att kalkylera kostnaden, men när han fick klart för sig att vi enbart hade vin, och ingen starksprit, så tyckte han inte längre att det var värt mödan, utan vinkade oss vidare utan åtgärd.
Det är långt ifrån första gången detta händer. Eftersom det numera i princip är fri införsel av vin från EU-länderna, är det kanske naturligt att det inte är så stort fokus på att driva in några kronor på de få flaskor som kommer från icke EU-länder. Laglydig var jag i alla fall, och idag kostade det inget att vara det heller.
Med 10 nya flaskor så börjar nu utrymmet i källarskrubben att kännas lite trångt. Jag börjar närma mig 200 flaskor, vilket är en rekordnotering. Det finns tre potentiella lösningar på detta problem:
- Montera upp ytterligare hyllplan
- Öka konsumtionen
- Skär ner på inköpen (åtminstone tillfälligt).
Ökad konsumtion kan innebära vissa hälsorisker, och är inte fullt förenligt med nyårslöftet, så det får nog bli en kombination av alternativ 1 och 3. Fortsättning följer.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar